Etikettarkiv: Google Adwords

Google adwords - annonsering online, nu är det endast fyra i toppen och högerspalten tas bort.Google Adwords kallas annonsering i Googles söknätverk. Genom Google Adwords kan annonsörer annonsera i Googles sökresultat, men också på sajter som upplåter annonsutrymme via Googles annonsnätverk för att få annonsintäkter. Sedan YouTube köptes upp av Google så kan man också annonsera på YouTube via Google Adwords.

Släpp tanken på marknadsföringsbudget!

Du tycker säkert att jag är helgalen och överväger kanske att sluta läsa nu. Jag förstår det, men ha tålamod. Jag menar inte att du ska sluta räkna, tvärtom. Du bör lägga mer tid på att räkna ut vad du tjänar mest på att sälja. Om du, som jag, har läst företagsekonomi så är det nu du plockar fram boken om ekonomistyrning och börjar gå igenom bidragskalkylering. Har du inte läst företagsekonomi och inte gillar matematik så bör du ta hjälp av en business controller, för det här är viktigt!

Jag har full förståelse för att det är lättare att i stora drag räkna på hur mycket som finns kvar när kostnader dragits från intäkter och sätta en budget utifrån det. Tyvärr är det inte lönsamt i längden. Du riskerar att betala alldeles för mycket i marknadsföring av produkter som ger dig väldigt lite vinst. I värsta fall kan du gå med förlust på din marknadsföring. Så släpp tanken på marknadsföringsbudget!

Bidragskalkylering

För mig var kursen i kalkylering den allra svåraste när jag läste företagsekonomi. Jag gjorde omtenta några gånger, och det var först när jag tog på mig att förklara för en kompis bror och hans klasskompisar som bitarna föll på plats för mig. Ja, konstigt nog så lärde jag mig själv av att lära ut eftersom jag då reflekterade extra mycket över varje steg i kalkylerna. Kalkylering är allt annat än mitt favoritämne, men det är nödvändigt för att företag ska gå med vinst.

Varför behövs bidragskalkylering?

Konsumenter är trötta på reklam. Det har vi hört så länge reklam har funnits. Ändå fungerar reklam, men för att den ska fungera behöver marknadsförare använda allt mer sofistikerade verktyg. För konsumenter handlar om de ser reklam som känns relevant för dem. Google Adwords fångar upp konsumenter när de söker efter produkter, och är därför en effektiv marknadsföringskanal även om den inte är varumärkesbyggande.

Google Adwords

Annonserar du på Google Adwords så behöver du veta vilka sökord du har råd att betala mest för. Alla sökord kostar inte lika mycket, och därför är det viktigt att ha koll på dina marginaler för olika produkter. Då kan du analysera utfallet och optimera så att du får högsta möjliga ROI (avkastning på investerad marknadsföringskrona).

Facebook

Annonserar du på Facebook så kan du välja mellan att optimera för att nå så många som möjligt och att få igenom så många köp som möjligt. Även här gäller det att se över dina kostnader för olika kampanjer, vilka bilder du använder och till vilka sidor du driver trafiken. Genom att ha koll på vilka produkter som ger höga respektive låga marginaler är kan du bättre optimera din Facebook-annonsering.

Affiliatemarknadsföring

Inom affiliatemarknadsföring kan du marknadsföra dina produkter via flera olika sorters samarbeten. Olika samarbetspartners (publicister) har olika målgrupper, genom att analysera vilka produkter du har högst marginaler på kan du med hjälp av publicister styra konsumenterna till att köpa dessa produkter. Det kan du göra genom att exempelvis erbjuda cashback-sajter högre provision för produkter där du har hög marginal, eller ge ut unika koder till rabattkodssajter där du begränsar rabatten till produkter med hög marginal. Har du inte gjort en ordentlig bidragskalkylering är risken att du med en generell provision till alla ökar köp av produkter med låg marginal.

Måtten inom affiliatemarknadsföring är CPS (kostnad per försäljning) och CPO (kostnad per order). Ibland används de parallellt, men oftast står CPS för den provision publicisten får medan CPO inkluderar provision till publicisten, avgift till nätverket och eventuella kostnader i form av rabattkoder, gratisprodukter eller annat.

Är det helt fel med marknadsföringsbudget?

Nej, att budgetera är viktigt men det jag menar är att det också är viktigt att bryta ner marknadsföringsbudgeten i mindre delar. Det får dock inte gå överstyr. Ibland måste man våga för att vinna. En del använder kostnadskalkyler för att göra etimat inför minsta lilla marknadsaktivitetet. Det är inte heller hållbart i längden. Dels för att det tar tid att ta fram estimat (vilket är en kostnad i sig), dels för att allt inte går att estimera på förhand.

När behöver jag ha en budget?

När det gäller varumärkesbyggande aktiviteter är det svårt att räkna hem varje aktivitet, särskilt i början av varumärkesresan. Då gäller det att satsa, och för det behövs en varumärkesbudget.

projektledare och konsult - en av de första bilderna som fotograf Ida Frid tog på mig i kafémiljö när jag hade startat eget företag

Jag tycker att budget är bra för att testa nya saker. När man inte vet om det kommer att ge resultat eller inte. Då är det bra att säga ”så här mycket kan vi satsa och förlora om det inte blir något mätbart resultat”. Vissa saker är svåra att mäta, som till exempel om fler webbesökare har en positiv inställning till ditt varumärke.

Vilket varumärke tänker du på om jag säger läsk?

Kommer du på några fler varumärken?

Det kallas ”top-of-mind” och är svårt att mäta. Det är inte omöjligt, men det är svårt eftersom du behöver ha stor spridning på dina kampanjer för att få tillräckligt stor svarsgrupp som har exponerats för kampanjen. Ett alternativ kan vara att använda sig av en plattform där det finns en programmatisk funktion för att skicka ett formulär till just de webbesökarna som har exponerats för en kampanj, och se om de kommer ihåg ditt varumärke ”top-of-mind”.

Budget behövs men släpp tanken på marknadsföringsbudget, i varje fall en liten stund 😉

I vilka sammanhang syns varumärken?

Många företag vill kunna styra vart deras varumärken visas. Idag finns både transparenta digitala kanaler, och digitala kanaler där det är svårt att ha kontroll över i vilket sammanhang varumärket syns.

Re-targeting

Det blir allt vanligare att e-handlare och andra annonsörer använder sig av re-targeting. Re-targeting innebär att en ”cookie” läggs i besökarens webbläsare när denne är på en sajt. När besökaren sedan går vidare till Facebook, en tidningssajt eller någon annan sajt som säljer annonsutrymme för re-targeting så visas annonsen där.

Tanken med re-targeting är att den som har besökt en sajt utan att slutföra ett köp, skriva upp sig på ett nyhetsbrev eller liknande behöver bli påmind om att komma tillbaka. Genom att se annonserna i olika sammanhang blir användaren påmind och kommer så småningom tillbaka till sajten. Förhoppningsvis för att köpa något, skriva upp sig för ett seminarium eller för att prenumerera på ett nyhetsbrev.

Problemet är att annonsören sällan har kontroll över vilka annonsytor som ingår i re-targeting. Om Facebook är med kan annonserna visas i Facebook-grupper med våldsinnehåll eller annat olämpligt innehåll. Den ovana besökaren kan då koppla samman annonsören med innehållet i gruppen, utan att förstå att kopplingen skett via re-targeting.

Det finns re-targetingleverantörer som tillåter svartlistning av sajter som annonsören inte vill förknippas med. Problemet är då att annonsören inte vet vilka dessa sajter är, förrän de har börjat visa annonser. Först därefter kan de svartlistas. Andra har ett system där annonsören vitlistar de sajter. Då har annonsören större kontroll, men å andra sidan tar det tid att bygga upp ett stort nätverk när alla sajter måste kontrolleras innan de läggs till. För att re-targeting ska fungera optimalt krävs stora volymer så att det finns underlag för dataanalys och styrning.

Google Display Network

Google Adwords är inte bara textannonserna vi ser i sökresultaten på Google. Google har också ett stort annonsnätverk på YouTube, bloggar och andra sajter. Jag har tidigare skrivit om Google Adsense som är bloggarnas sida av Google Adwords. Alla som har en sajt med annonsutrymme kan ansluta sig till Google Display Network. Även om annonsörer kan välja kategorier och välja bort andra kategorier är det svårt att styra vart annonserna hamnar. Kategoriseringen bygger till stor del på information från sajtägarna, och det är inte alltid den stämmer.

Google logoEtt stort antal annonsörer har nu börjat lägga märke till att deras varumärken syns i sammanhang de aldrig hade godkänt, om de hade fått frågan. Enligt branschtidningen Resumé har flera företags varumärken synts tillsammans med hatvideos på YouTube. Resumé skriver om flykt från Google. Min erfarenhet är dock att den största andelen annonspengar i Googles nätverk sker via textannonserna i sökresultaten. Även om allt fler har upptäckt YouTube som annonskanal, är det inte där lejonparten av annonspengarna läggs. Så även om annonsörerna lämnar YouTube och Display-nätverket tror jag inte att det innebär att de lämnar Google helt. Det sätter dock press på Google (förmodligen på Facebook och andra som inte heller vill tappa annonspengar) att ta itu med problemen. Google har meddelat att de ska se över annonsörernas möjligheter att välja vart annonserna visas. Jag hoppas att de även börjar städa YouTube och Google Display Network från hatfull propaganda och sajter som producerar falska nyheter. De ska inte kunna få intäkter av annonspengar, tycker jag.

Affiliatemarknadsföring

Precis som med re-targeting jobbar affiliatenätverk olika. En del affiliatenätverk släpper på samtliga publicister på affiliteprogrammen och så får annonsörerna gå in och svartlista de som inte ska vara kvar. På Awin, där jag jobbar, har vi vitlistning av publicister. Det innebär att varje annonsör kan sätta upp egna regler för vilka publicister som ska accepteras på programmet. Sedan är det antingen annonsören själv, eller någon av oss i annonsörsteamet, som godkänner publicister i enlighet med riktlinjerna. Vi går igenom samtliga publicisters sajter innan de godkänns på affiliateprogrammen.

Självklart finns även allmänna riktlinjer för publicister som skriver upp sig i nätverket. Om de inte följer de etiska reglerna kan de bli avstängda. Vi har ett särskilt team som kallas Network Watch Team, dit vi kan anmäla publicister som inte följer de etiska riktlinjerna. En del annonsörer tillåter alla publisister, oavsett vertikal, så länge de följer nätverkets etiska regler. Andra annonsörer är mer restriktiva och vill själva godkänna varje enskild publicist utifrån egna riktlinjer.

Annonsörer & annonsnätverk måste ta ansvar

Jag hoppas att vi nu går in i en period där annonsörer ställer högre krav på annonsnätverken och där annonsnätverken tar ansvar för de sammanhang där annonser visas. Falska nyheter, våldspropaganda och olagligheter ska inte kunna frodas genom att få annonspengar. Jag vågar nog säga att majoriteten av konsumenterna inte vill betala för att produkter ska visas i dessa sammanhang.

Vad kostar Google-annonsering?

Jag får ofta frågan vad Google-annonsering kostar per klick. Det går inte att svara på eftersom ett klick kan kosta allt från 0,50 SEK upp till 650 SEK eller mer, även om det sällan ger värde för pengarna att betala så mycket som 650 SEK per klick.

Google adwords - annonsering online, nu är det endast fyra i toppen och högerspalten tas bort.

Fel att fokusera på vad Adwords kostar per klick

Egentligen är det dock fel att bara fokusera på kostnad per klick. Det är kostnaden per order eller per genomfört köp som är intressant. Inom affiliatemarknadsföring så betalar annonsören ofta en procentuell andel av intäkten, eller en fast provision. Annonsören kan då avslå provision för köp som inte genomförts (exempelvis returer). Den som annonserar på Google bör estimera hur stor andel av trafiken från Adwords som slutar i ett köp, för att kunna beräkna den genomsnittliga kostnaden per order. Den e-handlare som har mycket trafik kan gå ner på sökfrasnivå och beräkna den genomsnittliga kostnaden per sökfras eller grupp av sökfraser.

Vid köp direkt online, utan långa handläggningstider, är kostnad per genomfört köp det absolut bästa måttet. För att kunna mäta kostnad per köp krävs dock att mätpunkten är korrekt placerad. Att placera ut koden för genomförd order eller genomfört köp på rätt ställe slarvas det allt för ofta med. Många gånger sätts koden i början av ett formulär, i en kundkorg eller på en tacksida efter genomfört köp som kunden kan återvända till. Problemet med dessa mätpunkter är att de kan påverkas i efterhand och därför ge skeva resultat. För att få en korrekt mätning av kostnad per order eller genomfört köp gäller det att ha en mätpunkt som inte går att påverka efter att köpet är genomfört. Ibland kan det vara svårt, särskilt för företag som vill erbjuda sina kunder flexibilitet och möjlighet att påverka en kundkorg från det att betalning har skett tills varorna skickas. Det kan exempelvis gälla klädföretag eller andra vars kunder fyller på kundkorgar i omgångar innan ett köp genomförs. Att balansera mellan att ge kunder flexibiltet och att kunna följa upp på rätt sätt är inte alltid lätt. Det gäller dock att ha kunskap om för- och nackdelar med val av mätpunkt samt att kunna använda sig av exempelvis schablontal för att komma så nära en korrekt mätning som möjligt. Så innan du sätter igång en ny annonskampanj: se till att ha koll på mätpunkten för konvertering

PPC-specialist, SEM-specialist eller Kampanjansvarig?

PPC står för Pay Per Click och är ett av de vanligaste sätten att betala för annonser på nätet. En PPC-specialist arbetar främst med textannonser på exempelvis Google, Yahoo, Eniro och Facebook.

SEM står för Search Engine Marketing och är ett bredare begrepp än PPC. SEM-specialisten arbetar med olika typer av internetmarknadsföring, såväl betalda annonser som sökmotorsoptimering. I SEM-specialistens roll ingår även annonsering i affiliatenätverk och på Facebook, Linkedin och andra sociala media plattformar.

Kampanjansvarig ansvarar för olika typer av kampanjer, det kan vara Google Adwords, Yahoo sponsrade länkar eller Affiliatemarknadsföring.

Gränserna mellan de olika rollerna kan ibland vara flytande, ofta är de en del av webbredaktörens arbete.

Betalningsmodeller inom onlinemarknadsföring

Inom internetmarknadsföring används många engelska ord och förkortningar. Många gånger används de engelska orden även om det finns svenska motsvarigheter.

Betalningsmodeller inom onlinemarknadsföring

När det gäller annonsering online finns det många olika betalningsmodeller. Inom affiliatemarknadsföring, som jag jobbar med just nu, så sker betalning oftast per genomförd konvertering. Därför kallas affiliatemarknadsföring ofta också för prestationsbaserad marknadsföring. Som jag skrivit om tidigare så finns olika typer av konvertering och för att det ska kallas prestationsbaserad marknadsföring bör det ligga långt ner i konverteringstunneln, nära ett köp. CPA står för Cost Per Aquisition och kan vara antingen en försäljning eller ett prospekt i form av en ansökan för lån eller kreditkort eller registrering för nyhetsbrev och liknande. Vill man vara mer specifik kan man säga CPS Cost per Sale för försäljningar och CPL Cost Per Lead för prospektering. Om man köper affiliatemarknadsföring via ett nätverk tillkommer också nätverkets avgifter, de kan antingen redovisas separat eller inkluderas i totalkostnaden per försäljning/prospekt i en så kallad CPO-modell Cost Per Order. Adwords-annonsering betalas oftast per klick CPC Cost Per Click, men det går också att betala för visningar bannerannonsering i Googles Displaynätverk. Då betalar man per tusen visningar och måttet CPM står för Cost Per Thousand Views, där M representerar tusen enligt det latinska nummersystemet. CPM används ofta som mått för bannerreklam, men det finns också sajter som tar betalt i en fast kostnad per vecka eller månad.

CPM-kampanjer och fasta priser

När man betalar i CPM eller en fast kostnad så finns inga garantier för kampanjen. Än så länge finns inte ens enhetliga mått för att mäta visningar. Med alla olika skärmstorlekar som finns idag är det svårt för sajter att garantera antal visningar. Det händer att visningar räknas trots att annonsen legat utanför skärmen. Vissa system räknar visningar trots att annonserna inte hunnit laddas när besökaren skrollar ner. Fasta priser och CPM-kampanjer har ofta krav på höga budgetar och passar därför bäst för företag som har utrymme för en egen varumärkesbudget, utan krav på direkt prestation. Att jobba med varumärke är ett långsiktigt arbete och kräver andra typer av mätningar än försäljningssiffror, som exempelvis ökad direkttrafik till en sajt eller undersökningar som visar om konsumenter nämner varumärket spontant.

En sammanfattning av betalningsmodeller

CPM – Cost Per Thousand Views (M = Mille)

CPC – Cost Per Clic

CPL – Cost Per Lead

CPS – Cost Per Sale

CPA – Cost Per Aquisition

CPO – Cost Per Order

5 Digitala trender 2016

Igår skrev jag om vad som inte kommer att hända 2016, idag tänkte jag ta upp fem digitala trender som vi kommer att se mer av under året.

1.   Mobila betalningar får ett rejält uppsving

Betalningar via mobilen ökar inte bara i västländer, även i många asiatiska och afrikanska länder ökar mobila betalningar. Start-upen MFS Africa är verksamma i flera sub-ahariska länder; Senegal, Uganda, Mali och Liberia för att nämna några. Nära 30 miljarder dollar transfererades under 2014 till länder de opererar i. I Sverige kommer lanseringar av olika mobila betallösningar som Swish för företag och Klarna Direkt att ge ett uppsving för mobila betalningar.

2.   Mobil handel ner i konverteringstunneln

Hittills har mobila enheter inte stått för en särskilt stor del av försäljningen, även om andelen besök via mobila enheter stadigt ökar och på många sajter uppgår till 30-50% av besöken. Majoriteten av de besöken har mer varit för att få inspiration och information, vilket ligger högt upp i konverteringstunneln, än för att genomföra köp. Stora jättar som Apple, Google, Microsoft, Facebook och Amazon har arbetat fram lösningar för att underlätta övergången från att ”fönstershoppa” i mobilen till att börja handla via mobilen.

Digital konverteringstunnel från visningar till köp

Skärmstorlek: Apple har introducerat iPhone 6 och iPhone 6 Plus med skärmstorlekar som matchar Androidmobiler som Samsung Galaxy och HTC One. Med större skärmar blir det lättare att söka i mobilen, vilket ökar antalet köp.

Mobila betalningar: Som jag skrev om tidigare kommer nya mobila betalningar på den svenska marknaden. I USA har Android Pay och Apple Pay lanserats, två plattformar som underlättar köp i appar genom en touch-lösningar.

Köpknappar: Facebook, liksom de flesta andra större sociala medie-plattformarna har introducerat köpknappar som en del av en bredare strategi för att fungera som plattformar för mobil handel.

Mobilt sök: Amazon fortsätter att utmana Google när det gäller sökningar efter produkter via mobilen. Google pressas att utveckla köpupplevelsen genom att addera köpknappar till produktsök och börjar också spindla appar efter djuplänkar. Google håller också på att rulla ut anpassningar av sökresultat i desktop, där annonsspalten till höger försvinner och en extra annons läggs i toppresultatet så att sökresultat på desktop blir mer som sökresultat i mobilen. Jag har tidigare skrivit om hur Google stökar om bland annonser och sökresultat.

3.   Facebook blir nästintill helt mobilt

I många utvecklingsländer går användarna direkt på mobila enheter, utan att först ha haft en dator. Under Q3 2015 hade 727 miljoner av Facebooks 1,55 miljarder användare (47% av användarna) aldrig använt Facebook på en dator. Året innan var det endast 34% som bara hade använt Facebook på mobilen. I Tunisien, där jag har familj, erbjuder mobilleverantörer 3G för Facebook i många standardabonnemang. Att få full tillgång till 3G kostar extra. Den stora andelen helt mobila användare påverkar Facebook som företag och vilka tjänster de utvecklar för sina användare. Under 2016 är det mycket troligt att en majoritet av Facebooks användare endast använder plattformen via mobilen och deras krav på funktionalitet skiljer sig från datoranvändarnas krav. Större fokus kommer ligga på att utveckla mobila funktioner.

4.   Konsumentens röst kommer höras

Det har längre pratats om ökad konsumentmakt via viral spridning i sociala medier och mängden sajter som erbjuder möjligheter för vanliga konsumenter att recensera företag (till skillnad från före millennieskiftet då professionella recensenter stod för recensioner).

Trenden med konsumentröster som hörs mer handlar dock om något annat. När allt fler använder mobilen för att surfa och handla online så ökar också samtalen till kundtjänst. Konsumenten sitter redan med mobilen i handen och istället för att skrolla eller använda sökfunktion för att få svar på frågor slår allt fler konsumenter en signal till kundtjänst. Framtidens konsument nöjer sig inte med en sektion med ”Frågor och Svar” utan vill kunna ställa frågorna direkt till kundtjänstpersonalen.

5.   Yngre accepterar att dela med sig av ännu mer data

Generation y och generation z accepterar att dela med sig av ännu mer data än tidigare. De erkänner det helt inte i intervjuformulär, och de gillar fortfarande inte att dela med sig av data, men de accepterar att göra det. Trendrapporter visar att konsumenter inte bryr sig så mycket om att hålla saker privata eller om säkerhetsfrågor som de säger sig göra. Det är troligtvis för omständligt att anpassa sitt onlinebeteende med ett högre säkerhetstänk och att dela med sig av data är ett billigt och enkelt sätt att få ta del av information eller få andra fördelar (som rabatter, tips om produkter, snabbare inloggning, sparad historik m.m). Följden är att teknikföretag kan investera ännu mer i datadriven marknadsföring och funktioner som bygger på tillgång till persondata. Här gäller det för företagen att hitta sätt att bearbeta statistik och data så att den blir användbar, för många är det idag bara en stor samling data. Utan rätt analysverktyg blir data inte användbar.

Orsaker till att konsumenter delar med sig av data

Norden är inte som andra regioner

På ytan kan det se ut som om länderna i Norden är väldigt lika, och på många sätt är de det men det finns också skillnader. Den synligaste skillnaden är nog storleken på de olika marknaderna.

  • Sverige 9,8 miljoner
  • Danmark 5,6 miljoner
  • Finland 5,4 miljoner
  • Norge 5,1 miljoner
  • Island 300 000

*Landguiden, befolkning 2014

Norden - marknadsföring online, adwords och affiliatemarknadsföring samt betallösningarJag har jobbat med svenska, danska, finska och norska sajter men inte med isländska. Den isländska marknaden är förhållandevis liten och inte ens större onlineföretag som H&M, Zalando och La Redoute har språkanpassade sajter för isländare. Den finska marknaden är större än den norska, men språkbarriärer gör att många e-handlare undviker den marknaden. Även om det krävs duktiga översättare för företag som är aktiva i Sverige, Norge och Danmark så är det lättare för marknadsförare att jobba med de tre länderna. När jag jobbade med Adwords kunde jag så klart inte se om det fanns stavfel i norska och danska texter, men det var lättare att förstå de texterna och leta efter synonymer eller sätt att förkorta texterna (alla som har skrivit texter för Google-annonser vet hur mycket varje tecken och mellanrum betyder). De finska texterna däremot var mycket svårare och jag behövde många fler korrekturrundor med översättare för att kunna få fram rätt budskap på det lilla utrymmet jag hade.

God infrastruktur & teknikvana användare

Det alla fyra länderna har gemensamt om man jämför med övriga Europa är en god infrastruktur med bredbandsnät och mobilnät samt en stor andel teknikvana användare. ”Jag känner mig inte särskilt van vid teknik” tänker du kanske, men vissa saker uppfattar vi helt enkelt inte som teknik. Ta bara användningen av betal- och kreditkort här i Sverige (som för övrigt är långt mycket högre än i exempelvis Danmark). Att använda bankkort för att betala tuggummi på Pressbyrån, eller betala taxiresan med kort är inte självklart i alla länder. De senaste åren har också användningen av Mobilt BankID ökat närmast explosionsartat och med det har tjänster som Swish tagit fart.

Google Adwords – en jämförelse mellan Norge och Sverige

När jag jobbade med Google Adwords så var det alltid mer kostsamt att köra kampanjer i Norge och Danmark än i Sverige. Det var färre antal sökningar, men de norska användarna utmärkte sig också för de korta sökfraserna. Inom Google Adwords jobbar man ofta med att hitta längre sökfraser som konverterar bra (konvertera är när en webbesökare genomför ett köp, skriver upp sig för ett nyhetsbrev eller något annat som företaget har satt som mål). Det är alltid hårdast konkurrens om de korta sökfraserna, att annonsera med formuleringar som ”jämföra mobiltelefoner” är ofta mycket dyrare än att annonsera på ”jämföra bra mobiltelefoner för barn”. Den senare meningen kan däremot vara en tydligare indikator på köpvilja och kan generera en högre konverteringsgrad vilket kan resultera i en helt okej försäljning trots att det är färre som söker på den meningen. Därför blir det problematiskt för marknadsförare när majoriteten av användarna söker på meningar med färre ord. Då blir konkurrensen om dessa få sökningar ännu högre och priserna för annonserna stiger kraftigt.

Norska portaler & jämförelsesajter

Norrmän har på flera sätt ett annorlunda sökbeteende än svenskar. Sajter som www.startsiden.no har uppemot sex miljoner besök i månaden och www.finn.no har ca 20 miljoner besök i månaden, medan svenska www.spray.se har knappt har en miljon besök i månaden (trots att den svenska marknaden är nästan dubbelt så stor som den norska). Medan många svenskar glömt portaler som Spray så använder norrmän sina portaler flitigt, vilket kan förklara varför norrmän inte har samma sökbeteende på Google som svenskar. Jämförelsesajter har också en starkare ställning i Norge än i Sverige, det märks särskilt tydligt inom Finans där jämförelsesajter för lån och kreditkort är extremt starka i Norge med hög trafik och hög konvertering.

Det finns mycket att säga om de nordiska länderna, skillnader och likheter men det får bli en annan dag!

Google stökar om bland annonser och sökresultat

Google tar nu bort annonserna i högerspalten och utökar antalet toppannonser från tre till fyra. Dessutom kommer det finnas annonser under det organiska sökresultatet (de tio platserna som inte går att köpa via Google Adwords, utan endast går att förvärva genom sökmotoroptimering).Google adwords - annonsering online, nu är det endast fyra i toppen och högerspalten tas bort.

Varför tar Google då bort alla annonser i högerspalten?

Google anpassar sökresultaten efter mobila sökningar som står för en allt större andel av sökningarna på Google. Uppemot femtio procent av sökningar sker nu på mobila enheter som padda och mobil. Att ha en extra spalt till höger med annonser blir plottrigt på mindre enheter. Dessutom har användarna utvecklat en slags ”blindhet” för högerspalten då de vet att resultaten där är betalda platser. Trots annonsblindheten fyller högerspaltens annonser fortfarande ett syfte för många företagare. Annonsplatserna där är billigare än platserna i toppen då de inte är lika efterfrågade, men användare som klickar på dem kan ha hög konverteringsgrad då de aktivt sökt och oftast inte hittat informationen i det organiska sökresultatet.

Google Adwords tar bort högerspalten för att mobilanpassa, Fyra annonser i toppen och fler under det organiska söket.

Hårt slag mot mindre företag

Borttagningen av annonsplatser i högerspalten slår hårt mot mindre företag som inte har så stor budget och som kanske heller inte har djupa kunskaper i Adwords och hur man sänker sina kostnader. Att ständigt testa, utvärdera och förbättra annonstexter och landningssidor för att hålla annonskostnaderna nere innebär att företag behöver ha specialistkompetens inom Google Adwords. Att anlita en extern byrå för att sköta annonsering på Google har både för- och nackdelar. Fördelen är att konsulter på byråer har bättre möjligheter att hålla sig uppdaterade med nyheter än enskilda medarbetare som arbetar med digital marknadsföring på marknadsavdelningar. Nackdelen är att byråer är längre ifrån kärnverksamheten och därför inte kan agera lika snabbt som digital marknadsförare in-house kan göra.

Den digitala strategin behöver ses över

Nu kommer det krävas att företag ser över sin digitala strategi och granskar marginaler för olika kanaler. Går det inte att få positioner i toppen till ett rimligt pris så gäller det att se över andra sätt att attrahera besökare till sajten. Sökmotorsoptimering kommer att bli allt viktigare, men jag tror också att företag kommer att satsa mer på att bredda sin marknadsföring och annonsera i andra kanaler som YouTube, Facebook och LinkedIn. Jag har tidigare varit kritisk till LinkedIn-annonsering eftersom min erfarenhet är att det är kostsamt och har låg konverteringsgrad. Under ett webbinarium om onlinemarknadsföring för några år sedan frågade jag specialister från USA och Australien vad de tyckte om annonsering på LinkedIn. Ingen kunde ge exempel på framgångsrik annonsering där. Det var dock innan LinkedIn förvärvade Pulse, och mycket har hänt sedan dess. Jag märker att användarna på LinkedIn är mycket mer aktiva nu, de delar och kommenterar uppdateringar och bloggposter. Därmed finns också bättre möjligheter för marknadsförare. Nyligen deltog jag i ett webbinarium om LinkedIn och fick då höra att de håller på att utveckla mer avancerad statistik. Med bättre utvärderingsmöjligheter och mer aktiva medlemmar tror jag att LinkedIn kan bli en värdefull marknadsföringskanal i framtiden.

Beroendet av trafik via Google Adwords måste minska

Inom affiliatemarknadsföring är många publicister beroende av annonsering på Google och många publicister har med framgång annonserat på plats fyra-tio som legat i högerspalten. Nu kommer istället företagens egna produkter och wikipedia-information ligga i högerspalten, vilket är en utmaning för de publicister som haft en stor andel trafik via köpta annonser på Google. Förutom bättre sökmotorsoptimering använder många publicister inom affiliate Facebook som marknadsföringskanal. Facebook funkar bättre än LinkedIn eftersom affiliatemarknadsföring till största del består av marknadsföring mot privatkund och på fritiden är Facebook starkare än LinkedIn som socialt nätverk. Att bygga upp en bas av lojala följare på Facebook med bra innehåll och aktiviteter som tävlingar är en väg som allt fler publicister väljer att gå, men också att samla in e-postadresser och skicka ut nyhetsbrev till webbesökare som är intresserade av att få erbjudanden i mailboxen. YouTube är också under tillväxt som marknadsföringskanal. Företag har länge samarbetat med bloggare, men nu växer också samarbeten med vloggare (video-bloggare). Publicister inom olika vertikaler som tidigare arbetat i silos går nu samman och samarbetar för att stärka sina egna varumärken, få lojala webbesökare och större effekt på marknadsföringsinvesteringar. Kupongsajter går ihop med bloggnätverk och skapar innovativa sätt att marknadsföra produkter. Samtidigt experimenterar Google med annonseringen på YouTube (det är Google som äger YouTube numera och annonseringen går via annonsörernas Adwords-konton). Annonser på YouTube kan stängas av efter fem (5) sekunder, men de kan också hålla på hur länge som helst. Det finns företag som har gjort reklamfilmer på uppemot en timme. Är reklamen tillräckligt engagerande så kan företag få användarna att avbryta sitt tittande för att se hela reklamen.

Fler sociala nätverk öppnar upp för annonsering

Facebook har köpt Instagram och även här börjar reklamen synas allt mer. Det finns dock fortfarande utmaningar för företag då det inte går att länka hur som helst på Instagram. I dagsläget finns endast ett fält för länk per konto och det är i kontots beskrivning. Därmed går det inte att hänvisa besökarna till särskilda landningssidor som är relevanta för bilderna på Instagram och användarna måste själva leta sig upp till länken för att klicka, vilket sänker konverteringsgraden för annonser på Instragram. Även Snapshat har börjat tillhandahålla annonsplatser, men mer om det får det bli i ett annat blogginlägg.

Facebook-annonsering blir allt viktigare för företag

Publicering direkt i Googles sökresultat snart verklighet

Intressant är också att Google, i samarbete med TV-kanalen Fox News, har börjat experimentera med direktpublicering i Googles sökresultat. Först ut att testa var de amerikanska presidentkandidaterna, vars team fick möjlighet att under debatter publicera direkt i Googles sökresultat utan att gå via Google+. Google har också testat direktpublicering för mindre företag och även om det idag är gratis så är det högst troligt att det kommer att bli en betaltjänst i framtiden. Google har verkligen stökat om i sökresultaten och framtidens publicister behöver ha djupa och breda kunskaper om marknadsföring i olika kanaler, både köpt annonsering och egenproducerat innehåll.