Etikettarkiv: Facebook

Facebook logga i blåttFacebook är det största sociala nätverket i väst och används både av privatpersoner och företag. Det går att skapa företagssidor och marknadsföra dessa med annonsering. Grupper kan inte annonsera, men däremot går det att bjuda in medlemmar eller öppna upp gruppen så att intresserade kan ansöka om medlemsskap. Jag kommer att skriva om olika aspekter av Facebook: publicering, annonsering, grupper och chattgrupper men också om säkerhet på Facebook.

Släpp tanken på marknadsföringsbudget!

Du tycker säkert att jag är helgalen och överväger kanske att sluta läsa nu. Jag förstår det, men ha tålamod. Jag menar inte att du ska sluta räkna, tvärtom. Du bör lägga mer tid på att räkna ut vad du tjänar mest på att sälja. Om du, som jag, har läst företagsekonomi så är det nu du plockar fram boken om ekonomistyrning och börjar gå igenom bidragskalkylering. Har du inte läst företagsekonomi och inte gillar matematik så bör du ta hjälp av en business controller, för det här är viktigt!

Jag har full förståelse för att det är lättare att i stora drag räkna på hur mycket som finns kvar när kostnader dragits från intäkter och sätta en budget utifrån det. Tyvärr är det inte lönsamt i längden. Du riskerar att betala alldeles för mycket i marknadsföring av produkter som ger dig väldigt lite vinst. I värsta fall kan du gå med förlust på din marknadsföring. Så släpp tanken på marknadsföringsbudget!

Bidragskalkylering

För mig var kursen i kalkylering den allra svåraste när jag läste företagsekonomi. Jag gjorde omtenta några gånger, och det var först när jag tog på mig att förklara för en kompis bror och hans klasskompisar som bitarna föll på plats för mig. Ja, konstigt nog så lärde jag mig själv av att lära ut eftersom jag då reflekterade extra mycket över varje steg i kalkylerna. Kalkylering är allt annat än mitt favoritämne, men det är nödvändigt för att företag ska gå med vinst.

Varför behövs bidragskalkylering?

Konsumenter är trötta på reklam. Det har vi hört så länge reklam har funnits. Ändå fungerar reklam, men för att den ska fungera behöver marknadsförare använda allt mer sofistikerade verktyg. För konsumenter handlar om de ser reklam som känns relevant för dem. Google Adwords fångar upp konsumenter när de söker efter produkter, och är därför en effektiv marknadsföringskanal även om den inte är varumärkesbyggande.

Google Adwords

Annonserar du på Google Adwords så behöver du veta vilka sökord du har råd att betala mest för. Alla sökord kostar inte lika mycket, och därför är det viktigt att ha koll på dina marginaler för olika produkter. Då kan du analysera utfallet och optimera så att du får högsta möjliga ROI (avkastning på investerad marknadsföringskrona).

Facebook

Annonserar du på Facebook så kan du välja mellan att optimera för att nå så många som möjligt och att få igenom så många köp som möjligt. Även här gäller det att se över dina kostnader för olika kampanjer, vilka bilder du använder och till vilka sidor du driver trafiken. Genom att ha koll på vilka produkter som ger höga respektive låga marginaler är kan du bättre optimera din Facebook-annonsering.

Affiliatemarknadsföring

Inom affiliatemarknadsföring kan du marknadsföra dina produkter via flera olika sorters samarbeten. Olika samarbetspartners (publicister) har olika målgrupper, genom att analysera vilka produkter du har högst marginaler på kan du med hjälp av publicister styra konsumenterna till att köpa dessa produkter. Det kan du göra genom att exempelvis erbjuda cashback-sajter högre provision för produkter där du har hög marginal, eller ge ut unika koder till rabattkodssajter där du begränsar rabatten till produkter med hög marginal. Har du inte gjort en ordentlig bidragskalkylering är risken att du med en generell provision till alla ökar köp av produkter med låg marginal.

Måtten inom affiliatemarknadsföring är CPS (kostnad per försäljning) och CPO (kostnad per order). Ibland används de parallellt, men oftast står CPS för den provision publicisten får medan CPO inkluderar provision till publicisten, avgift till nätverket och eventuella kostnader i form av rabattkoder, gratisprodukter eller annat.

Är det helt fel med marknadsföringsbudget?

Nej, att budgetera är viktigt men det jag menar är att det också är viktigt att bryta ner marknadsföringsbudgeten i mindre delar. Det får dock inte gå överstyr. Ibland måste man våga för att vinna. En del använder kostnadskalkyler för att göra etimat inför minsta lilla marknadsaktivitetet. Det är inte heller hållbart i längden. Dels för att det tar tid att ta fram estimat (vilket är en kostnad i sig), dels för att allt inte går att estimera på förhand.

När behöver jag ha en budget?

När det gäller varumärkesbyggande aktiviteter är det svårt att räkna hem varje aktivitet, särskilt i början av varumärkesresan. Då gäller det att satsa, och för det behövs en varumärkesbudget.

projektledare och konsult - en av de första bilderna som fotograf Ida Frid tog på mig i kafémiljö när jag hade startat eget företag

Jag tycker att budget är bra för att testa nya saker. När man inte vet om det kommer att ge resultat eller inte. Då är det bra att säga ”så här mycket kan vi satsa och förlora om det inte blir något mätbart resultat”. Vissa saker är svåra att mäta, som till exempel om fler webbesökare har en positiv inställning till ditt varumärke.

Vilket varumärke tänker du på om jag säger läsk?

Kommer du på några fler varumärken?

Det kallas ”top-of-mind” och är svårt att mäta. Det är inte omöjligt, men det är svårt eftersom du behöver ha stor spridning på dina kampanjer för att få tillräckligt stor svarsgrupp som har exponerats för kampanjen. Ett alternativ kan vara att använda sig av en plattform där det finns en programmatisk funktion för att skicka ett formulär till just de webbesökarna som har exponerats för en kampanj, och se om de kommer ihåg ditt varumärke ”top-of-mind”.

Budget behövs men släpp tanken på marknadsföringsbudget, i varje fall en liten stund 😉

Fejkprofiler på Facebook, Instagram och Linkedin

Fejkprofilerna blir allt vanligare i sociala medier. Allt fler stöter på falska profiler på FacebookInstagramLinkedinGoogle+ och andra sociala nätverk. 2013 när jag drev egen konsultfirma skrev jag det här blogginlägget om falska profiler i sociala medier till följd av en händelse där unga tjejer hängdes ut på ett falskt Instagram-konto, vilket skapade upplopp i Göteborg. Ämnet är fortfarande högst aktuellt så jag återpublicerar blogginlägget här.

Branschtidningen Resumé berättade ungefär samtidigt om ett troll som förföljde Nina Jansdotter på Facebook. Nina Jansdotter som bland annat är beteendevetare och coach har skrivit böcker om Facebook.

Resumé skriver att:

”Hon har blivit hårt trakasserad med alltifrån fejkade bilder till grova påhopp via hennes wall hela hösten efter att hon pratat om boken Framgångsfobi i samband med Bokmässan i Göteborg.”

Fejkprofilerna en omöjlighet för Facebook

Facebooks talesperson i Norden, Jan Fredriksson, säger i artikeln i Resumé att:

”Jag vill understryka att Facebook ser allvarligt på det hela, men vi kan bara stänga av någon så långt tekniken medger.”

Enligt honom arbetar Facebook med att ta fram avancerade metoder för fingeravtrycks- eller irisavläsning. Samtidigt säger han att Facebook endast lämnar information till polisen om brott som genererar fängelse på straffskalan.

Internettroll och falska profiler i sociala medier

Jag vet inte om Facebook har ändrat policy nyligen, men för drygt ett år sedan hjälpte jag en kund med internettroll som förtalade min kund via falska Facebook-profiler. Då fick polisen personnummer och IP-adress till den som låg bakom och de kunde konstatera att personnumret och namnet inte stämde med någon person i Sverige. Den falska Facebook-profilen hade fem vänner som alla visade sig vara falska, med falska profilbilder och falska namn.

Det var tydligt vilka som låg bakom kontot. Förutom den falska Facebook-profilen hade personerna ifråga lagt upp kommentarer på olika rekommendationssajter, där de rekommenderade sin egen verksamhet samtidigt som de kritiserade min kunds verksamhet. De låtsades vara en tidigare kund och hade en hel del information min kunds verksamhet som de blandade med sina lögner. Anledningen att de hade så mycket information var att de tidigare hade hyrt lokaler hos min kund och därför hade god insyn i hur verksamheten fungerade och vilka som var i lokalerna. Information som de använde när de utgav sig för att vara missnöjda kunder. De gick så långt att de offentligt erbjöd rabatter hos dem till bloggare som skrev att de köpte min kunds tjänster. Ingen av dem är längre kvar i verksamheten de startade, den ena hängs nu själv ut på nätet efter att ha blivit anklagad för ett annat brott.

Falska profiler på Linkedin

De falska profilerna på Linkedin kan vara ett långt allvarligare problem än vad de verkar vid första anblick. Liksom i exemplet med min kund och den falska Facebook-profilen så kan de som skapar fejkade profiler vara ute efter att sprida desinformation till personer i ditt nätverk. Falska profiler kan också vara ett sätt att samla information om dig och ditt företag. Industrispionage där information samlas in om vilka som finns i ditt nätverk, vilka grupper du är med i och hur ni interagerar med varandra. Många börjar nya affärsrelationer med att lägga till varandra på Linkedin. Ibland lägger man till varandra långt innan kontrakt är skrivet, många säljare skickar kontaktförfrågningar efter ett kort telefonsamtal. En falsk profil kan i ett nätverk med säljare som lägger till alla under prospekteringsfasen kan samla oerhört mycket information om vilka företag säljarna håller på att bearbeta.

Men risken för ännu större industrispionage är överhängande. Washington Post skrev en artikel om säkerhetskonsulten Thomas Ryan som gjorde ett experiment med en falsk Linkedin-profil för att exponera svagheter i USA’s försvar- och säkerhetsgrupper. Den falska profilen kallades Robin Sage och en bild på en ung kvinna användes som profilbild. Robin Sage byggde upp sitt nätverk och fick inbjudningar om att hålla tal på en säkerhetskonferens för privat sektor i Miami och att korrekturläsa en viktig teknisk rapport som en forskare på NASA hade skrivit.

”If I can ever be of assistance with job opportunities here at Lockheed Martin, don’t hesitate to contact me, as I’m at your service,” one executive at the company told her.”

Räcker riktlinjer mot falska konton?

Nej, det är uppenbart att varken företagens riktlinjer eller dagens lagar räcker för att stoppa dessa fejkade profiler som dyker upp som troll på olika sociala nätverk. Den skada de tillfogar människor och verksamheter genom trakasserier och grova påhopp, lögner för att hindra kunder att välja ett visst företags tjänster eller produkter och spionage på verksamheter är förödande. Det är dags att de som driver sociala nätverk tar problemen på allvar och börjar stänga ner de falska kontona och för lagstiftarna att se över vad som kan göras för att hindra att fler råkar illa ut för internettrollen. Men det är också dags för användarna att reflektera över hur de använder sociala medier och vilka som står bakom olika profiler på nätet.

Aftonbladet & Ledarna intervjuade mig @Work!

Nu finns avsnittet där jag pratar om LinkedIn på Aftonbladet och Ledarnas nya webbprogram @Work ute!

Tillsammans med Sveriges Chefsorganisation Ledarna har Aftonbladet tagit fram en TV-serie om karriär och utveckling. Avsnittet som jag medverkar i heter ”Bli jobbsmart på sociala medier”. Vi diskuterar vad man ska tänka på gällande LinkedIn och Facebook när man söker jobb. Vad rekryterare tittar på i profilen och hur man gör sig sökbar.

Just nu håller LinkedIn med en större förändring där flera funktioner tas bort, som jag kommer att skriva mer om senare, men de tre tips jag ger i programmet kommer fortsatt gälla.

Du kan se programmet på Aftonbladet TV: @Work: Bli jobbsmart på sociala medier

Aftonbladet @work Ledarna, på bild: Maryem Nasri, Eva Ekedahl, Maria Bjaring

För den som är ny, eller inte använt LinkedIn så mycket tycker jag att följande tre punkter är viktigast att se över.

  1. Profilbilden

    Bilden ska vara en ansiktsbild, där man tydligt ser vem du är som professionell person. Bilder på husdjur, barn och semesteraktiviteter hör inte hemma på LinkedIn. De bilderna bör du spara till andra sociala nätverk som Facebook, Instagram eller Pinterest. Jo, men jag vill ju att min personlighet ska sticka ut kanske du invänder. Det kan jag fullt förstå, men det kan göras på många olika sätt. En stark bakgrundsfärg, en sjal eller slips i en avvikande färg, en snygg bild utomhus, gör något med din frisyr eller le stort och brett. Jag ska höra med några i mitt nätverk och se om jag får använda deras bilder för att exemplifiera vad jag tycker är bra exempel på profilbilder. Har du själv något exempel, så berätta gärna!

  2. Ifylld profil

    Se till att du har texter till varje tjänst. Beskriv utförligt vilka arbetsuppgifter du har haft, vilka arbetsområden du har ansvarat för och vad du uppnådde. Ibland ingår flera olika yrkesroller i en och samma tjänst. Skriv då det och beskriv de olika rollerna. Dels för att en allmän rekryterare inte kan veta vilka ansvarsområden och arbetsuppgifter som ingår i alla tjänster på olika företag i olika branscher. Det som är självklart för en är konstigt för en annan. Dels för sökordsoptimeringen. Genom att sätta namn på olika yrkesroller som ingår i din tjänst ökar du möjligheterna att bli hittad av rekryterare.

  3. Två språkversioner, en svensk & en engelsk

    Även här handlar det om att öka sina möjligheter att bli hittad av rekryterare på LinkedIn. Idag är det många företag som använder sig av engelska titlar, även om de endast är verksamma i Sverige. Därför är det bra att ha en version på svenska och en version på engelska så att rekryterare kan hitta, oavsett vilket språk de använder vid sökningen. En del jobbsökande jag har pratat med frågar om inte en erfaren rekryterare söker på flera olika begrepp, men så behöver det inte alltid vara eftersom rekryteraren kanske får upp tillräckligt många potentiella kandidater i den första sökningen. Så för att vara med i så många sökningar som möjligt är det bra att ha två språkversioner. Med språkversioner menar jag inte profiler, utan det är en och samma profil. I profilen kan man välja olika språkversioner. Undvik att blanda svenska och engelska i en och samma profil. Håll isär dem, så att den som söker på engelska hittar den engelska profilen och vise versa.

Vilka är dina bästa tips för sociala medier i jobbsammanhang?

Facebooks roll for Refugees Welcome Stockholm

Jag blev kontaktad av en forskare för att berätta om hur vi i Refugees Welcome Stockholm (RWS) använde oss av sociala medier under hösten 2015. Massor av minnen kom fram om min tid som ledare för RWS kommunikation. Insikten att vi till stor del projektledare tusentals volontärer via sociala medier slår mig nu när jag fått lite distans. Om mina erfarenheter är intressanta för forskare tänker jag  att de också kan vara intressanta för mina läsare, så det kommer komma några inlägg om Refugees Welcome Stockholm. Mitt första inlägg handlade om hur gräsrotsrörelsen Refugees Welcome Stockholm blev en organisation.

Vi som tar emot flyktingar på Stockholms Central

Det började med att Jenny Lind lade upp en grupp på Facebook för att samla ett 20-tal volontärer som kunde ta emot människor på flykt. Det var ungefär så många Jenny trodde skulle bli medlemmar i gruppen ”Vi som tar emot flyktingar på Stockholms Central”. Inom ett par veckor hade gruppen drygt 17 000 medlemmar.

Över 17 000 ville visa sina solidaritet med människor på flykt och hjälpa dem på olika sätt. Det tycker jag är otroligt fint! Jenny kunde inte administrera gruppen själv. Det kom frågor om vad som hände på Centralstationen dygnet runt så hon fick snabbt hjälp av företrädare från olika etablerade organisationer. De hade folk på plats på Centralstationen och kunde ge aktuell information om vad som hände på Centralen.

På Centralstationen växte organisationen Refugees Welcome Stockholm fram, parallellt med befintliga organisationer som Röda Korset, SAC, Vi gör vad vi kan, Ingen människa är illegal och många andra. Alla organisationer hjälpte till på olika sätt. Refugees Welcome Stockholm hade ett tält utanför Centralstationen där mat delades ut till människor på flykt. Dit kom också många som ville hjälpa till på olika sätt. Refugees Welcome Stockholm var ännu ingen organisation. Även om ansvaret fördelades mellan de volontärer som tillbringade mest tid på Centralstationen så fanns det inga officiella företrädare för de o-organiserade frivilliga som gick under parollen ”Refugees Welcome Stockholm”, så det fanns ett visst motstånd från andra organisationer att släppa in någon från RWS som moderator för gruppen.

matpaket, beståendes av dryck, smörgås, russin och banan, som delades ut av volontärer på Refugees Welcome Stockholm till människor på flykt Vi behövde en kanal dit vi kunde hänvisa alla som kom till volontärerna i mattältet med frågor och som ville lämna bidrag. I samband med bildandet av organisationen Refugees Welcome Stockholm startade vi därför en egen Facebook-grupp, samtidigt som vi fortsatte vara aktiva i ”Vi som tar emot flyktingar på Stockholms Central”.
Fortsättningsvis användes Facebook-gruppen ”Vi som tar emot flyktingar på Stockholms Central” för att koordinera samarbete med andra organisationer samt för att svara på frågor från allmänhet och volontärer som hittat oss via den Facebook-gruppen. RWS fick en tråd för mattältet och en för transitboendet Nobelberget, på samma sätt som övriga organisationer hade trådar för boenden och andra ansvarsområden.

Facebook-grupp för Refugees Welcome Stockholm

Många av volontärerna på Centralstationen som jag pratade med visste inte hur de skulle göra uppdateringar i Facebook-gruppen, eller så hann de helt enkelt inte för att det var så mycket att göra på Centralstationen. Det kom hundratals människor varje dag som behövde hjälp och stöd, så för många av volontärerna på Centralen var prioriteringen självklar. Samtidigt var det viktigt att kommunikationen med omvärlden fungerade och att viljan att hjälpa togs tillvara.

Ett första steg när vi hade vår egen Facebook-grupp var att utse ansvariga för uppdateringar. I samband med registreringen av Refugees Welcome Stockholm utsågs en styrelse och en ledningsgrupp, därigenom kunde också ansvariga för uppdateringar av olika trådar utses. Den ledare som inte själv kunde uppdatera delegerade uppgiften till utvalda volontärer. På så sätt kunde vi säkerställa att informationen som gav i gruppen var korrekt i en grupp med över 6 000 medlemmar.

Så här såg informationen i gruppen ut innan vi hade ordnat ett BankGiro och Swish-nummer, då volontärerna fortfarande samlade in pengar i bössor. För att gruppen inte skulle bli spammad med meddelanden hade vi en strikt policy att endast kommunikationsgruppen fick lägga upp nya meddelanden ”trådar”. All kommunikation skedde via dessa trådar, vilket var viktigt dels för att alla skulle ha en bra översikt över vad som hände och var hjälp behövdes, dels för att den som skrev i en ”tråd” sedan fick push-notiser när den ”tråden” uppdaterades med ny information. Hade vi tillåtit att alla skapade nya ”trådar” så hade det varit omöjligt för de tusentals volontärerna att kunna få aktuell information utan att aktivt gå in i gruppen och skrolla igenom all information. Genom att ”gilla” eller kommentera under en tråd fick volontärerna kontinuerligt information om sina intresse-områden.

Första ”tråden” i Facebook-gruppen

OM DU LÄGGER UPP EN POST SYNS DEN INTE I GRUPPEN. 
Den här gruppen är endast för samordning och information som gäller vår verksamhet. Kontakta våra administratörer för Facebook-sidan om du har viktig information att sprida.

LÄS DETTA INNAN DU SCROLLAR NER:
VAR VI FINNS
Stockholms centralstation, utgången Vasagatan vid fontänen. Våra volontärer har rosa västar.
Våra volontärer finns också på större boenden runtom i Stockholm. För information om vad som händer på boenden, följ respektive boendetråd.

DONERA PENGAR TILL VÅR VERKSAMHET
Vi kommer inom kort att meddela kanaler för donationer. Tillsvidare går det bra att lämna kontanter i bössor på plats! 

<<<< VI TAR INTE EMOT SAKER GENERELLT >>>>
Kolla först om det finns behov för det du vill bidra med!

TRÅDAR PÅ SIDAN:
>> UPPDATERINGAR — Senaste nytt från oss om behov som uppkommer eller upphört. Endast till för detta ändamål! Kommentarer och följdfrågor kommer att raderas för att hålla tråden överskådlig.
goo.gl/Y0jXO0

>> TOLKAR — Vi som kan olika språk
goo.gl/pctpzt

>> TRANSPORT — Vi som har körkort och/eller tillgång till bil
goo.gl/SnC4WJ

>> VOLONTÄRER — Vi som kan allt utom köra bil och olika språk 
goo.gl/BlrhR5

>> MAT — Vi som delar ut mat på Centralen
https://goo.gl/WOFXWO

>> DONATIONER & SPONSRING — Privatpersoner och företag
https://goo.gl/JBxS77

>> FRÅGOR — Ställ din fråga här om du inte hittat svaret i övriga trådar.
goo.gl/CNlc8j

>> JAG VILL HJÄLPA TILL — Skriv upp dig så kontaktar vi dig
https://goo.gl/PU8opo

>> FÖLJ OSS — www.facebook.com/refugeeswelcomestockholm

Facebook-sida för Refugees Welcome Stockholm

Som framgår av ”tråden” ovan så separerade vi Facebook-gruppen från Facebook-sidan. Gruppen användes till att koordinera olika aktiviteter, men främst för att hålla engagerade volontärer uppdaterade om vad som hände på Centralstationen och vilka aktuella behov som fanns. Facebook-sidan användes för att uppdatera allmänheten och för att sprida information. Här lade vi upp artiklar som skrivits om organisationen och spred dem vidare till Facebooksidans följare. Ibland pushade jag lite extra genom att köpa Facebook-annonsering (för egna pengar) så att vi kunde nå ut med informationen till ännu fler potentiella volontärer och bidragsgivare. På Facebook-sidan lade vi också upp bilder från verksamheten: volontärer som delade ut mat, skolklasser som hjälpte till, barn som ritade teckningar, människor på flykt som återförenades med sina familjer och mycket annat som hände på Centralstationen.refugees welcome stockholm utanför Centralen, volontärer har möte och media filmar

Refugees Welcome Stocholms chattgrupper på Facebook

En stor del av koordineringen skedde via chattgrupper. Det började med en chattgrupp för volontärer, redan innan vi hade en egen Facebook-grupp och sida. Så småningom blev det för rörigt att ha en chattgrupp som skulle täcka in allt, så utöver den stora öppna chattgruppen skapade vi en chattgrupp för varje ledningsgruppsområde: mattältet, transport, boende, kommunikation, volontärer (så småningom en egen grupp för schemaläggarna), RWS Ung och en chattgrupp för Ledningen. Vi de olika chattgrupperna kunde vi leda den innersta kärnan av volontärer, de som ansvarade för att verksamheten fungerade dygnet runt. Ja, det fanns volontärer på plats på Centralstationen och Nobelberget 24 timmar om dygnet. Nobelberget stängde efter två veckor, men på Centralen fortsatte arbetet i flera månader. Via chattgrupperna kunde de ansvariga kalla in fler volontärer när vi fick besked från SJ om att tåg var på väg med många människor på flykt. Samarbetet med SJ och Polis sköttes via verkställarna Tina Morad och Najma Mohamed, som hade kontinuerliga möten för att få lägesrapporter som sedan förmedlades vidare till volontärerna. Chattgrupperna användes för att få tag i volontärer som kunde tolka på olika språk, antingen genom att komma till Centralen eller via telefon. Chaufförerna skapade en egen Facebook-grupp där de kommunicerade, men så småningom kom även de över till den övriga organisationens struktur då det var svårt för nya chaufförer att få information. Kommunikationsgruppen var med i samtliga grupper för att kunna moderera samtalen men främst för att säkerställa att information delades mellan de olika grupperna så att alla fick relevant information för att kunna uträtta sina uppgifter.

PPC-specialist, SEM-specialist eller Kampanjansvarig?

PPC står för Pay Per Click och är ett av de vanligaste sätten att betala för annonser på nätet. En PPC-specialist arbetar främst med textannonser på exempelvis Google, Yahoo, Eniro och Facebook.

SEM står för Search Engine Marketing och är ett bredare begrepp än PPC. SEM-specialisten arbetar med olika typer av internetmarknadsföring, såväl betalda annonser som sökmotorsoptimering. I SEM-specialistens roll ingår även annonsering i affiliatenätverk och på Facebook, Linkedin och andra sociala media plattformar.

Kampanjansvarig ansvarar för olika typer av kampanjer, det kan vara Google Adwords, Yahoo sponsrade länkar eller Affiliatemarknadsföring.

Gränserna mellan de olika rollerna kan ibland vara flytande, ofta är de en del av webbredaktörens arbete.

5 Digitala trender 2016

Igår skrev jag om vad som inte kommer att hända 2016, idag tänkte jag ta upp fem digitala trender som vi kommer att se mer av under året.

1.   Mobila betalningar får ett rejält uppsving

Betalningar via mobilen ökar inte bara i västländer, även i många asiatiska och afrikanska länder ökar mobila betalningar. Start-upen MFS Africa är verksamma i flera sub-ahariska länder; Senegal, Uganda, Mali och Liberia för att nämna några. Nära 30 miljarder dollar transfererades under 2014 till länder de opererar i. I Sverige kommer lanseringar av olika mobila betallösningar som Swish för företag och Klarna Direkt att ge ett uppsving för mobila betalningar.

2.   Mobil handel ner i konverteringstunneln

Hittills har mobila enheter inte stått för en särskilt stor del av försäljningen, även om andelen besök via mobila enheter stadigt ökar och på många sajter uppgår till 30-50% av besöken. Majoriteten av de besöken har mer varit för att få inspiration och information, vilket ligger högt upp i konverteringstunneln, än för att genomföra köp. Stora jättar som Apple, Google, Microsoft, Facebook och Amazon har arbetat fram lösningar för att underlätta övergången från att ”fönstershoppa” i mobilen till att börja handla via mobilen.

Digital konverteringstunnel från visningar till köp

Skärmstorlek: Apple har introducerat iPhone 6 och iPhone 6 Plus med skärmstorlekar som matchar Androidmobiler som Samsung Galaxy och HTC One. Med större skärmar blir det lättare att söka i mobilen, vilket ökar antalet köp.

Mobila betalningar: Som jag skrev om tidigare kommer nya mobila betalningar på den svenska marknaden. I USA har Android Pay och Apple Pay lanserats, två plattformar som underlättar köp i appar genom en touch-lösningar.

Köpknappar: Facebook, liksom de flesta andra större sociala medie-plattformarna har introducerat köpknappar som en del av en bredare strategi för att fungera som plattformar för mobil handel.

Mobilt sök: Amazon fortsätter att utmana Google när det gäller sökningar efter produkter via mobilen. Google pressas att utveckla köpupplevelsen genom att addera köpknappar till produktsök och börjar också spindla appar efter djuplänkar. Google håller också på att rulla ut anpassningar av sökresultat i desktop, där annonsspalten till höger försvinner och en extra annons läggs i toppresultatet så att sökresultat på desktop blir mer som sökresultat i mobilen. Jag har tidigare skrivit om hur Google stökar om bland annonser och sökresultat.

3.   Facebook blir nästintill helt mobilt

I många utvecklingsländer går användarna direkt på mobila enheter, utan att först ha haft en dator. Under Q3 2015 hade 727 miljoner av Facebooks 1,55 miljarder användare (47% av användarna) aldrig använt Facebook på en dator. Året innan var det endast 34% som bara hade använt Facebook på mobilen. I Tunisien, där jag har familj, erbjuder mobilleverantörer 3G för Facebook i många standardabonnemang. Att få full tillgång till 3G kostar extra. Den stora andelen helt mobila användare påverkar Facebook som företag och vilka tjänster de utvecklar för sina användare. Under 2016 är det mycket troligt att en majoritet av Facebooks användare endast använder plattformen via mobilen och deras krav på funktionalitet skiljer sig från datoranvändarnas krav. Större fokus kommer ligga på att utveckla mobila funktioner.

4.   Konsumentens röst kommer höras

Det har längre pratats om ökad konsumentmakt via viral spridning i sociala medier och mängden sajter som erbjuder möjligheter för vanliga konsumenter att recensera företag (till skillnad från före millennieskiftet då professionella recensenter stod för recensioner).

Trenden med konsumentröster som hörs mer handlar dock om något annat. När allt fler använder mobilen för att surfa och handla online så ökar också samtalen till kundtjänst. Konsumenten sitter redan med mobilen i handen och istället för att skrolla eller använda sökfunktion för att få svar på frågor slår allt fler konsumenter en signal till kundtjänst. Framtidens konsument nöjer sig inte med en sektion med ”Frågor och Svar” utan vill kunna ställa frågorna direkt till kundtjänstpersonalen.

5.   Yngre accepterar att dela med sig av ännu mer data

Generation y och generation z accepterar att dela med sig av ännu mer data än tidigare. De erkänner det helt inte i intervjuformulär, och de gillar fortfarande inte att dela med sig av data, men de accepterar att göra det. Trendrapporter visar att konsumenter inte bryr sig så mycket om att hålla saker privata eller om säkerhetsfrågor som de säger sig göra. Det är troligtvis för omständligt att anpassa sitt onlinebeteende med ett högre säkerhetstänk och att dela med sig av data är ett billigt och enkelt sätt att få ta del av information eller få andra fördelar (som rabatter, tips om produkter, snabbare inloggning, sparad historik m.m). Följden är att teknikföretag kan investera ännu mer i datadriven marknadsföring och funktioner som bygger på tillgång till persondata. Här gäller det för företagen att hitta sätt att bearbeta statistik och data så att den blir användbar, för många är det idag bara en stor samling data. Utan rätt analysverktyg blir data inte användbar.

Orsaker till att konsumenter delar med sig av data

Vad kommer INTE hända 2016?

I början av året höll jag en föreläsning för Shenet, tillsammans med min kollega Benjamin Mullen. Jag inledde trendföreläsningen med att prata om vad som inte kommer att hända 2016. När vi pratar trender är det lätt att det blir mer önsketänkande än verklighet, då den majoriteten sällan hinner med i samma takt som trendspanarna.

Här kommer några av de saker som enligt analyser av eMarketer inte kommer att slå igenom 2016.

Problemet med AdBlockers kommer inte att lösas

Som jag skrivit om tidigare så är annonsblockerare ett växande problem för många publicister. Någonstans måste publicister få intäkter ifrån för att kunna fortsätta sin verksamhet, producera bra innehåll samt utveckla sin digitala tjänst. Det är kostsamt och genom att använda annonsblockerare så hindrar du som besökare publicister från att få intäkter. Det finns så klart andra intäktskällor, men det är svårt att hitta intäktskällor som fungerar för besökare, publicister och annonsörer. Betalväggar är en väg att gå, men då är det svårare att få spridning på artiklar och annat innehåll eftersom besökarna måste betala innan de får ta del av innehållet.

Problemet med mätning av viewability kommer inte att lösas

En stor andel annonsering betalas idag per tusen visningar (CPM), vilket innebär att det måste finnas ett mått för att mäta visningar. Tyvärr gör den enorma floran av skärmstorlekar att det är svårt att säkerställa att annonser varit synlig för besökaren. En annan faktor försvårar mätning av faktiska visningar är sidor som laddar annonser långsamt eftersom besökaren då kan ha hunnit skrolla förbi annonsen när den blir synlig, eller så kan besökaren till och med ha hunnit klicka sig vidare till nästa sida. Branschorganisationen IAB jobbar på att ta fram riktlinjer för desktop och därefter för mobila skärmar, men det är en bit kvar innan det finns allmänna riktlinjer och även då kommer vissa problem kvarstå.

Viewability - olika definitioner

Facebook kommer inte ta död på YouTube

Att Facebook nu infört möjlighet att ladda upp videos direkt i statusuppdateringar, utan att lägga dem på YouTube först innebär inte att YouTube som plattform kommer att försvinna. Trots att Facebooks algoritm ger bättre spridning för videos som laddas upp direkt på Facebook innebär det inte att YouTube kommer att dö. Vid millenieskiftet var det lättare för nya företag att snabbt ”ta död” på konkurrenter genom innovativa lösningar och genom att snabbt binda till sig många användare. Idag är flera plattformar så väletablerade att de inte konkurreras ut lika snabbt. Så YouTube kommer inte att dö 2016, men vad som händer längre fram är det ingen som vet.

Facebook kommer inte ta död på YouTube

Ungdomar kommer inte överge Facebook

Även om ungdomar i intervjuer säger att använder Snapchat, Instagram och andra appar så lever Facebook kvar som en infrastruktur på samma sätt som e-post. Ungdomar kanske inte loggar in lika ofta som tidigare, men de har inte helt övergett plattformen. Facebook har bara fått en annan roll bland olika nätverk och plattformar som ingår i ungdomars vardag.

Ungdomar kommer inte överge Facebook

Den digitala marknadsföringsbudgeten går inte om TV… ännu

Under 2016 kommer fortfarande amerikanska företag spendera en större andel marknadsföring på TV än på digitala kanaler. I år är det både OS och presidentval i USA, vilket kommer att driva upp efterfrågan av TV-annonsplatser. I en undersökning av Pyramid, gällande den svenska marknaden så står traditionella kanaler som tidningsannonser, trycksaker, skyltar och TV för ca 50% av företagens marknadsinvesteringar medan 30% går till digitala kanaler, 13% till PR och 10% till sociala medier. Eftersom alla traditionella medier redovisas som ett block i Pyramids undersökning är det svårt att säga om de digitala kanalerna har gått om TV i Sverige eller inte, men om man inkluderar sociala medier i digital marknadsföring så ligger det nära till hands att tro att den digitala budgeten har gått om, eller snart kommer att gå om TV-budgeten.

Hela min trendspaning kan du se här:

Google stökar om bland annonser och sökresultat

Google tar nu bort annonserna i högerspalten och utökar antalet toppannonser från tre till fyra. Dessutom kommer det finnas annonser under det organiska sökresultatet (de tio platserna som inte går att köpa via Google Adwords, utan endast går att förvärva genom sökmotoroptimering).Google adwords - annonsering online, nu är det endast fyra i toppen och högerspalten tas bort.

Varför tar Google då bort alla annonser i högerspalten?

Google anpassar sökresultaten efter mobila sökningar som står för en allt större andel av sökningarna på Google. Uppemot femtio procent av sökningar sker nu på mobila enheter som padda och mobil. Att ha en extra spalt till höger med annonser blir plottrigt på mindre enheter. Dessutom har användarna utvecklat en slags ”blindhet” för högerspalten då de vet att resultaten där är betalda platser. Trots annonsblindheten fyller högerspaltens annonser fortfarande ett syfte för många företagare. Annonsplatserna där är billigare än platserna i toppen då de inte är lika efterfrågade, men användare som klickar på dem kan ha hög konverteringsgrad då de aktivt sökt och oftast inte hittat informationen i det organiska sökresultatet.

Google Adwords tar bort högerspalten för att mobilanpassa, Fyra annonser i toppen och fler under det organiska söket.

Hårt slag mot mindre företag

Borttagningen av annonsplatser i högerspalten slår hårt mot mindre företag som inte har så stor budget och som kanske heller inte har djupa kunskaper i Adwords och hur man sänker sina kostnader. Att ständigt testa, utvärdera och förbättra annonstexter och landningssidor för att hålla annonskostnaderna nere innebär att företag behöver ha specialistkompetens inom Google Adwords. Att anlita en extern byrå för att sköta annonsering på Google har både för- och nackdelar. Fördelen är att konsulter på byråer har bättre möjligheter att hålla sig uppdaterade med nyheter än enskilda medarbetare som arbetar med digital marknadsföring på marknadsavdelningar. Nackdelen är att byråer är längre ifrån kärnverksamheten och därför inte kan agera lika snabbt som digital marknadsförare in-house kan göra.

Den digitala strategin behöver ses över

Nu kommer det krävas att företag ser över sin digitala strategi och granskar marginaler för olika kanaler. Går det inte att få positioner i toppen till ett rimligt pris så gäller det att se över andra sätt att attrahera besökare till sajten. Sökmotorsoptimering kommer att bli allt viktigare, men jag tror också att företag kommer att satsa mer på att bredda sin marknadsföring och annonsera i andra kanaler som YouTube, Facebook och LinkedIn. Jag har tidigare varit kritisk till LinkedIn-annonsering eftersom min erfarenhet är att det är kostsamt och har låg konverteringsgrad. Under ett webbinarium om onlinemarknadsföring för några år sedan frågade jag specialister från USA och Australien vad de tyckte om annonsering på LinkedIn. Ingen kunde ge exempel på framgångsrik annonsering där. Det var dock innan LinkedIn förvärvade Pulse, och mycket har hänt sedan dess. Jag märker att användarna på LinkedIn är mycket mer aktiva nu, de delar och kommenterar uppdateringar och bloggposter. Därmed finns också bättre möjligheter för marknadsförare. Nyligen deltog jag i ett webbinarium om LinkedIn och fick då höra att de håller på att utveckla mer avancerad statistik. Med bättre utvärderingsmöjligheter och mer aktiva medlemmar tror jag att LinkedIn kan bli en värdefull marknadsföringskanal i framtiden.

Beroendet av trafik via Google Adwords måste minska

Inom affiliatemarknadsföring är många publicister beroende av annonsering på Google och många publicister har med framgång annonserat på plats fyra-tio som legat i högerspalten. Nu kommer istället företagens egna produkter och wikipedia-information ligga i högerspalten, vilket är en utmaning för de publicister som haft en stor andel trafik via köpta annonser på Google. Förutom bättre sökmotorsoptimering använder många publicister inom affiliate Facebook som marknadsföringskanal. Facebook funkar bättre än LinkedIn eftersom affiliatemarknadsföring till största del består av marknadsföring mot privatkund och på fritiden är Facebook starkare än LinkedIn som socialt nätverk. Att bygga upp en bas av lojala följare på Facebook med bra innehåll och aktiviteter som tävlingar är en väg som allt fler publicister väljer att gå, men också att samla in e-postadresser och skicka ut nyhetsbrev till webbesökare som är intresserade av att få erbjudanden i mailboxen. YouTube är också under tillväxt som marknadsföringskanal. Företag har länge samarbetat med bloggare, men nu växer också samarbeten med vloggare (video-bloggare). Publicister inom olika vertikaler som tidigare arbetat i silos går nu samman och samarbetar för att stärka sina egna varumärken, få lojala webbesökare och större effekt på marknadsföringsinvesteringar. Kupongsajter går ihop med bloggnätverk och skapar innovativa sätt att marknadsföra produkter. Samtidigt experimenterar Google med annonseringen på YouTube (det är Google som äger YouTube numera och annonseringen går via annonsörernas Adwords-konton). Annonser på YouTube kan stängas av efter fem (5) sekunder, men de kan också hålla på hur länge som helst. Det finns företag som har gjort reklamfilmer på uppemot en timme. Är reklamen tillräckligt engagerande så kan företag få användarna att avbryta sitt tittande för att se hela reklamen.

Fler sociala nätverk öppnar upp för annonsering

Facebook har köpt Instagram och även här börjar reklamen synas allt mer. Det finns dock fortfarande utmaningar för företag då det inte går att länka hur som helst på Instagram. I dagsläget finns endast ett fält för länk per konto och det är i kontots beskrivning. Därmed går det inte att hänvisa besökarna till särskilda landningssidor som är relevanta för bilderna på Instagram och användarna måste själva leta sig upp till länken för att klicka, vilket sänker konverteringsgraden för annonser på Instragram. Även Snapshat har börjat tillhandahålla annonsplatser, men mer om det får det bli i ett annat blogginlägg.

Facebook-annonsering blir allt viktigare för företag

Publicering direkt i Googles sökresultat snart verklighet

Intressant är också att Google, i samarbete med TV-kanalen Fox News, har börjat experimentera med direktpublicering i Googles sökresultat. Först ut att testa var de amerikanska presidentkandidaterna, vars team fick möjlighet att under debatter publicera direkt i Googles sökresultat utan att gå via Google+. Google har också testat direktpublicering för mindre företag och även om det idag är gratis så är det högst troligt att det kommer att bli en betaltjänst i framtiden. Google har verkligen stökat om i sökresultaten och framtidens publicister behöver ha djupa och breda kunskaper om marknadsföring i olika kanaler, både köpt annonsering och egenproducerat innehåll.