Etikettarkiv: Annonsörer

Annonsörer är alla företag som betalar för att visa annonser på olika sajter och sociala medier, eller i Googles sökresultatlista. Eftersom jag jobbar med affiliatemarknadsföring som ansvarig för nyckelkunder kommer jag att skriva en hel del om annonsörer.

Onlinemarknadsföring

Dolda maktstrukturer hindrar digitalisering av marknadsföring

Lämna en kommentar

Som strateg inom onlinemarknadsföring har jag ofta blivit frustrerad över företagsstrukturer som sätter hinder för effektiv onlinemarknadsföring. Det är förvånande hur många företag som inte har koll på sina marginaler, och hur många e-handlare som upphandlat system som inte stöder effektiv marknadsföring. Jag har ofta frågat mig hur dessa upphandlingar har gått till och vilka kravspecifikationer som togs fram inför upphandlingarna. Lika ofta har jag förvånats över marknadschefer som hellre pratar månadsbudget än vilka produkter som ger högst marginal.

Digital marknadsföring

Utgår inte från budget, utan från marginaler på kategori- och produktnivå. Det kräver att organisationen har gjort sin hemläxa och räknat på marginaler. Organisationen måste också ha satt upp strukturer för  att följa upp ROI (return on investment). För att kunna göra det behöver analytiker kunna dra ut rapporter som visar hur stor andel av köp som returneras, vilka kategorier eller produkter som ger högst marginal och vilka målgrupper som är mest lönsamma. Analysverktyg som Google Analytics måste integreras med e-handelssystemen, och webbansvariga måste säkerställa att Google Analytics alltid finns på plats. Det kan tyckas som självklarheter, men jag har varit med om verksamheter där det inte gått att integrera e-handelssystemen med Google Analytics.

Räkna på marginaler

Räkna på marginaler lär sig gymnasieekonomer. Att räkna ut täckningsbidrag (TB) på olika sätt ingår också i företagsekonomiska grundkurser på gymnasiet, högskola och universitet. Det är med andra ord grundläggande kunskaper för alla som har läst företagsekonomi, oavsett inriktning. Ändå har förvånansvärt få företag kontroll över hur marginaler ser ut för olika produkter och produktgrupper. Självklart är det min egen uppfattning, men genom åren har jag jobbar på och stora, små och mellanstora företag i olika branscher. Få av de företagen har jobbat fullt ut med marknadsföring som bygger på hur stora marginalerna är.

Med onlinemarknadsföring kan företag marknadsföra enskilda produkter. För att veta vilken mix av produkter och kanaler man ska satsa på måste företaget ha koll på marginaler per produkt och kanal. En produkt kan gå bättre via Google-annonsering än via Instagram-annonsering medan en annan produkt som säljs av samma företag kan gå bättre på Instagram. Det finns inga självklara svar.

En stor risk är att företag ökar försäljningen av lågmarginalprodukter vilket kan leda till minskad vinst istället för ökad vinst. Ett företag jag jobbade med sade att de hade produkter med 12% marginal och produkter med 40% marginal. Vi bestämde att vi skulle hitta strategier för att pusha mer för produkterna med 40% marginal då kostnaden för marknadsföringen låg på 12,5-20%. När företaget skulle ta fram en lista över högmarginalsprodukterna så kom det fram att de inte hade räknat in alla kostnader för dessa produkter. Det visade sig att marginalen inte alls var högre på dessa produkter och så småningom var de tvungna att stänga av marknadsföringen.

Om du inte har koll på marginalerna kan du hamna i samma sits och bli tvungen att stänga av all marknadsföring.

Varför har företag inte koll på vinstmarginalerna?

Min erfarenhet är att brist på kunskap och transparens gör att olika avdelningar inte delar tillräckligt med information mellan varandra. Ofta är det ”vattentäta skott” mellan avdelningar. De rapporterar uppåt men inte till varandra.  Avdelningar beställer in de system som behövs för det dagliga arbetet, utan att koordinera med övriga avdelningar och säkerställa att systemen är kompatibla. Sedan står man där med ett lapptäcke av system som inte går att koppla samman. Det blir då svårt att få fram tillräknelig information. Medarbetare får exportera rapporter från olika system och försöka ställa samman analyser på egen hand. Då riskerar viktig information att ”falla mellan stolarna”.

Ledningen måste ha ett helikopterperspektiv

Ledningen måste ha ett helikopterperspektiv och inse att de behöver ta in digitala strateger som kan göra en genomgång av samtliga system från CRM och lagersystem till analysverktyg för sajt och sociala medier. Allt måste hänga ihop.

Ledningen måste också ta in kunskap från konsulter. Jag var i kontakt med ett företag som sa sig behöva hjälp inom ett visst område för ”vår marknadsansvariga har pratat med sin pojkvän som sagt att vi behöver marknadsföra oss via den här kanalen”. Företagets marknadsansvariga hade ingen utbildning inom marknadsföring. Pojkvännen jobbar på ett företag som dragit ner på personal (100-tals om inte över 1000 har fått sluta). Ett företag som gjort en totalt havererad investering i ett marknadsföringsverktyg som de fick lägga ner. Jag tog fram massor med argument för en strategi som skulle få dem att växa via andra kanaler både i Sverige och internationellt. Jag berättade att jag skulle kunna hjälpa dem med rekrytering av kompetent personal för att säkra en internationell tillväxt.

Trots att de sa att jag ”hade gjort en bättre sammanfattning och hade bättre kunskap om företaget efter 2 timmars möte än vad vår VD hade efter en månad hos oss” så valde de att inte samarbeta då jag inte var tillräckligt nischad. De ville ha en specialist som endast hade jobbat med en sak, inte en generalist med bred erfarenhet och helikopterperspektiv.

Dolda maktstrukturer sätter hinder för digitalisering.

 

E-handel

Vi måste prata om rasismen i svensk reklam!

Lämna en kommentar

Vi måste prata om rasism och normer inom reklam och kläddesign. Det är dags att vi slutar skylla på att företagen inte kan ha koll på allt, att de inte vet bättre. Förra året hamnade H&M i blåsväder efter att ha tagit fram en tröja med trycket ”coolest monkey in the djungle”. Eller det var åtminstone så många debattörer valde att tolka kritikstormen, som att den endast handlade om en text på en tröja.

H&M anklagas för rasism efter produktbilden

Diskussionen i Sverige har till stor del handlat om att kritiken är överdriven. Expressen inleder sin artikel med ett citat från en twitter-användare som frågar ”har ni blivit helt tokiga” och ett citat från Anna Eriksson på H&M:s kommunikationsavdelning som säger att det är olyckligt att bilden uppfattas som stötande. Hon beklagar inte att H&M har kränkt människor. Hon beklagar att bilden uppfattas som stötande.

Ja, det är sorgligt att folk inte förstår att H&M inte menar illa. Eller?

Reklamsnack – branschgrupp på Facebook

I gruppen reklamsnack där branschen diskuterar aktuell reklam ansåg en gruppmedlem att det är läskigt att bilden uppfattas som kränkande, och menar på att det visar på vilken människosyn de som kritiserar bilden har. Detta trots att många dessförinnan hade förklarat varför bilden var kränkande. Sedan började påhopp och kränkningar på gruppmedlemmar som kritiserade bilden. Tillslut stängde moderatorn tråden med uppmaningar om att läsa igenom kommentarerna som förklarar varför bilden reproducerar rasistiska stereotyper, att hålla en god ton och respektera andras perspektiv utan att förminska deras känslor.

Kritik mot rasism tystas inte längre så lätt

H&M fortsätter att använda ”pudlande” som taktik i sin kommunikation. Det vill säga att gå ut och be om ursäkt för att släta över ett problem och hoppas att konsumenterna glömmer, förlåter och fortsätter handla. Ett annat sätt att tysta kritik mot rasism i reklam är att gå till attack mot de som blir kränkta och hävda att de överdriver. Vi lever dock inte i ett vakuum i Sverige, och H&M är inte längre bara ett svenskt företag utan en internationell bolagsgrupp med verksamhet i många olika länder. Att då inte öppna upp för mångfald inom företaget, och inte göra en analys av sitt eget bildspråk är anmärkningsvärt.

Vi måste prata om rasismen i svensk reklam

Diskussionen i gruppen ”Reklamsnack” visade på behovet av att prata om svensk reklam. Brandon Sekitto tog initiativet till att hålla ett seminarium på temat ”Vi måste prata”

”Turbulensen efter H&M:s bild på en pojke i tröja med texten ”Coolest monkey in the jungle” gjorde många företag medvetna om vikten av förståelse för olika konsumentgruppers erfarenheter och tolkningar av budskap. Den efterföljande debatten i sociala medier visar att medie- och kommunikationsbranschen behöver öka sin kunskap kring icke-normativ, rasistisk och diskriminerande kommunikation och marknadsföring. Det här är vårt sätt att bidra till det.” Skrev Brandon Sekitto och teamet Feather Agency i inbjudan till seminariet som hölls tillsammans med Bergs School of Communication.

Deltagande experter: professor Christina Öberg, Araia Ghirmai Sebhatu jurist, kulturvetare och debattör, Nicole Mirembe, elev på Berghs School of Communication, Faduma Aden Master i Strategiskt IT Management från Stockholms Universitet och har tidigare jobbat på Forsman & Bodenfors efter att hon vann Filip Nilsson Stipendiet, David Hamp frilansande stillbildsfotograf med 17 års erfarenhet, Denise Beniwa Johnson är utbildare på Amphi Produktion.

Diskriminering är en risk
Dagens mångkulturella samhälle med sin mångfald av samexisterande perspektiv ställer nya krav på hur företag kommunicerar och skapar nya förutsättningar för hur budskap skapas och uppfattas. Kommunikation som inte anpassar sig till vårt mångkulturella samhälle kan fortfarande sälja, men att förstärka stereotyper och utesluta minoriteter medför betydande risker för varumärke och ekonomi. Få företag har råd att ignorera att vi är olika och uppfattar saker på olika sätt, vilket ställer nya krav på både interna kommunikations- och marknadsavdelningar och externa kommunikationsbyråer.

Vitt privilegium att inte bry sig om rasismen i svensk reklam

Trots att det var den internationellt prisade skolan Berghs School of Communication som stod som värd för seminariet som Brandon Sekitto anordnade uteblev en stor del av branschen. De som fanns på plats var den minoritet i branschen som rasifieras som icke-vita. Personer som själva har erfarenhet av att utsättas för rasism. Personer som känner till de rasistiska stereotyperna som reproduceras. Jag tror inte ens att jag såg 10 personer som rasifieras som vita i publiken trots att salen var fullsatt. Detta trots att en majoritet i branschen rasifieras som vita, särskilt personer på maktpositioner. Personer som skulle kunna göra skillnad och förändra.

Det är ett privilegium att inte behöva bry sig om rasismen i svensk reklam. Det är ett vitt privilegium att inte behöva bry sig. Vi som utsätt för rasism dagligen, vi som vill se en bättre framtid för våra barn, vi har inte privilegiet att inte bry oss. Vi måste bry oss. Vi måste jobba för en förändring. Vid sidan om alla andra måsten i vardagen måste vi ta striden mot rasismen i samhället. När vi inte orkar får vi dåligt samvete. Vi skäms. Skammen leder till ångest. Ångest som förlamar.

Vad kan du göra?

Ta kampen du också! Orka läsa, även när det känns jobbigt. Gå på seminarier om inkludering, mångfald och rasism. Utbilda dig själv. Kommentera och delta i debatten. Var en god allierad. Stå inte tyst och se på för att du inte har tillräckligt med kunskap. Jag vet att det är jobbbigt. Jag vet att det tar tid. Tro mig, jag vet. Men det tar ännu mer tid och energi av oss som drabbas. Det är ännu jobbigare för oss att ständigt stå upp för oss själva. Att hitta strategier för att säga ifrån och inte bara riskera dålig stämning utan utfrysning som kan leda till ett förlorat jobb. Vi behöver dig. Samhället behöver dig. Om du inte säger ifrån nu så kommer fascismen ta över, och tro mig den drabbar alla.

Några föreläsare inom mångfald och kommunikation

Det finns många kompetenta föreläsare som kan hjälpa dig att identifiera rasistiska stereoptyper samt utveckla inkluderande kommunikation. Genom att få fler att känna sig inkluderade vidgar du såväl kundbas som rekryteringsbas. Dagens unga vill jobba på företag där de känner sig inkluderade.

  • Canan Yasar, Roshanak Fatahian och Nicole Kavander – All of Us

    ”All of us är ett nätverk som finns för att hjälpa företag inom kommunikationsbranschen att skapa en bättre bild av Sverige, att höja den kulturella och etniska mångfalden och därmed höja kreativiteten och skapa ännu bättre kommunikation. För just nu är de riktigt dåliga på det.”

  • Brandon Sekitto – Feather Agency

    ”Vi hjälper kunder att växa genom att nå nya marknader, och samhällsaktörer att inkludera alla medborgare. Vi är sjukt duktiga på att jacka in ert budskap eller varumärke i kulturer där ni vill synas och tar perspektiven till bordet i ett tidigt skede. Säg vart du vill stå så visar vi hur du ska gräva.”

  • Victoria Kawesa – länk och beskrivning kommer inom kort.

  • Aysha Jones – I Am Aysha Jones

    ”Activist, influencer, entrepreneur and diversity strategist who is passionate about groundbreaking marketing and communication.”

  • Denise Beniwa Johnson – Amphi

    ”Vi bidrar till att göra verksamheter inkluderande och icke-diskriminerande. Med utbildning, film och material stödjer och utformar vi våldsförebyggande, normkritisk och antirasistisk organisationsutveckling.”

Boka en föreläsning idag!

Onlinemarknadsföring

Tjäna pengar med affiliatelänkar på din blogg

2 kommentarer

Tidigare har jag skrivit en allmänt inlägg om att tjäna pengar på affiliatemarknadsföring. Här kommer några tips riktade särskilt till dig som är bloggare…

Affiliatelänkar som komplement

Jag ser ofta bloggare och andra influencers som skriver om varumärken de tycker om utan att få betalt. Hur vet jag det? Jo, för ibland vet jag att varumärket inte har direktsamarbeten med bloggare om det inte finns några affiliatelänkar så är det högst troligt att bloggaren inte har fått betalt för att skriva om varumärket. Vi tipsar alla då och då om produkter vi gillar, utan att få betalt.

Ibland har de inte lyckats komma i kontakt med företagen, men vill ändå skriva om varumärkena. I de fall det finns ett affiliateprogram tycker jag att man som bloggare bör utnyttja det för att få betalt. Ofta kommer bloggare tidigt i en köpresa. Bloggaren får läsarna att upptäcka nya varumärken, eller påverkar dem att ha en positiv uppfattning om olika varumärken. Många läsare klickar inte direkt på annonser eller annonslänkar i en blogg. Istället tänker de ett tag, kanske flera dagar, innan de söker efter varumärket på nytt. Därefter kan det dröja ett tag till innan ett köp sker. Därför vill bloggare gärna ha betalt för den exponering de ger varumärken, men också för att bloggaren har en särskild relation till sina läsare och därför högre trovärdighet än många andra marknadsföringskanaler.

Det är dock inte alltid möjligt för företagen att samarbeta med alla bloggare och influencers som tycker om varumärket, även om de skulle vilja. De har budget och försäljningmål att förhålla sig till. Om sambandet mellan kostnader för samarbeten och intäkter från försäljning inte är tydliga blir det svårt för onlineansvariga att motivera kostnaderna internt i organisationen. Affiliatemarknadsföring visar tydligt på samband mellan kostnader och intäkter, då betalningen bloggaren får (provision) ofta är en procentandel av försäljningen. Som bloggare eller influencer kan man ofta få lite högre provision än standardprovisionen. Ta inte standardprovisionen för given, fråga vilken provision du kan få!

En av fördelarna med affiliatelänkar är att de även kan användas på gamla blogginlägg. Glöm inte att märka ut att blogginlägget innehåller annonslänkar!

Hur vet jag vilka varumärken som har affiliateprogram?

I Sverige är det lätt att ta reda på vilka onlinebutiker och enskilda varumärken som har affiliateprogram via affiliatenätverk. De visas alla på www.annonsering.se Där kan du ofta se vilken provision som erbjuds, samt hur lång cookie-tiden är.

cookie-time - en amerikansk cookie (kaka) illustrerar cookie-timeCookie-tid innebär att ett klick som sker via din länk till online-butiken sparas i en cookie i användarens webbläsare. Om användaren inte handlar på en gång efter att ha klickat utan går tillbaka till online-butiken, utan att gå via din blogg, så registreras det ändå som ett köp du har bidragit till och du får betalt från affiliatenätverket. Standard är 30-dagars cookie-tid, men det kan ibland vara lägre. Står inte informationen på annonsering.se så hittar du det in programbeskrivningarna hos affiliatenätverken. Awin (där jag jobbar) har lagt alla programbeskrivningar på den externa webbplatsen, så det är lätt att söka på Awin och varumärket/onlinebutikens namn och få fram information om programmet.

Svara snabbt på alla e-mails från affiliatenätverk

Läs nyhetsbrev från affiliatenätverken och var snabb att svara på alla förfrågningar, även om det är ett kort nej för att du inte kan/vill/hinner. Samma sak gäller om du jobbar via ett bloggnätverk, se till att alltid svara så snabbt som möjligt. Ofta är det många led i en kedja med kontaktpersoner, så alla behöver vara så snabba som möjligt. Ett svar visar också att du är aktiv samt att det lönar sig att kontakta dig igen, även om du inte kan just den här gången.

Var tydlig med vad du behöver

Säg till om du behöver banners i en särskild storlek, med eller utan text och så vidare. Din kontaktperson eller service-teamet kan se om det går att ta fram banners efter önskemål. Vissa annonsörer tar lättare fram nytt material än andra, det skadar aldrig att fråga. Jobbar du via ett affiliatenätverk är du i princip fri att skriva vad du vill. Det kan i enstaka fall finnas lagar eller andra regleringar att förhålla sig till, men i övrigt bestämmer du över innehållet. Du känner dina läsare bäst och vet vad som fungerar för dem.

Du kan skriva om flera annonsörer i samma inlägg

Som affiliate är du inte ambassadör för varumärkena du skriver om. Du kan själv välja vilka varumärken du skriver om, vad du skriver och om du vill ha flera varumärken i samma bloggpost. Inom mode och skönhet är det vanligt att göra kollage med flera olika produkter. Det finns flera olika verktyg som underlättar skapande av kollage. Hör med ditt bloggnätverk eller affiliatenätverk vilka verktyg de tillhandahåller.

Be om något till dina läsare

Du kan också fråga om det går att få en rabattkod med ditt namn som dina läsare kan använda, produkter för en tävling eller presentkort du kan ge till dina läsare. Det är aldrig fel att fråga, det värsta som kan hända är att du får ett nej. Ett nej behöver inte vara helt fel. Med ett nej kommer ofta feedback på vad som krävs för att du ska kunna få det du har efterfrågat som fler läsare eller tydligare inriktning på bloggen. Ibland kan det dock vara så enkelt att annonsören inte har möjlighet att ta fram det du frågat efter.

Arrangera en tävling

Har du engagerade läsare kan en tävling vara populär, om priserna är bra. Be annonsörer om produkter som du ha som tävlingspriser. Vissa annonsörer har tillgång till ”give-aways” som biobiljetter, konsertbiljetter och annat som bloggare kan använda till tävlingar. Har du en bra tävlingsidé ska du inte tveka att fråga om produkter för att kunna genomföra den. Var tydlig med vilka regler som gäller för din tävling. Se till att följa sociala mediers regler om du använder dig av Facebook, Instagram, YouTube eller någon annan plattform för att få spridning. Det är inte tillåtet att använda ”gilla sidan” eller ”följ” som krav för att vara med i tävling, eller för att välja vinnare. Då kan ditt konto på sociala medieplattformen stängas.

Tävling får inte vara ett lotteri

För att det ska räknas som en tävling och inte ett lotteri krävs att det finns ett bedömningsmoment. Deltagarna ska prestera något, och det ska vara tydligt hur deras prestationer bedöms. Tävlingsmomentet får inte bestå av att deltagarna berättar vilken favoritfärg de har. Branschorganisationen Influencers of Sweden har skrivit ett bra inlägg om hur man gör tävlingar på blogg och Facebook på rätt sätt.

Enligt Lotterilagen måste man ha särskilt tillstånd för att ordna lotteri för allmänheten. Det strider också mot Facebooks, Instagrams och många andra sociala medieplattformars regler att hålla lotteri. Att det ”är många som gör det” håller inte som argument. Förutom att man kan bli avstängd från Facebook eller Instagram kan man straffas enligt Lotterilagen 54§

Straffbestämmelser enligt Lotterilagen

Ja, jag vet att det inte är så roligt att tänka på. Det är dock bättre att ta reda på fakta innan, än att vara efterklok. Så ta en titt på lagparagrafen nedan. Läs också Influencers of Swedens information om vilka lagar och regler som gäller för tävlingar på bloggar, Facebook eller andra sociala mediekanaler.

54 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1. olovligen anordnar lotteri, eller
2. olovligen innehar en penningautomat, värdeautomat eller varuspelsautomat.
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms också den som olovligen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte uppsåtligen främjar deltagande i ett utom landet anordnat lotteri, om främjandet särskilt avser deltagande från Sverige.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år. Lag (2009:1090).

Nu är det få som döms till straff, eftersom det ofta anses som ringa och då döms inte till ansvar.

Att tjäna pengar på sin blogg ska vara roligt <3

Håller du dig inom lagens och sociala medieplattformarnas ramar så kommer allt gå bra. Tveka inte, sätt igång och skriv upp dig på så många affiliatenätverk som möjligt!

Maryem Nasri - om att våga ha åsikter som konsult

E-handel

Halloween & Black Friday har blivit svenska köpfester

Lämna en kommentar

Nu har Black Friday, liksom Alla hjärtans dag och Halloween, blivit etablerat i Sverige. När jag var i tonåren var vi nyfikna på Alla hjärtans dag (Valentines Day). Det sågs fortfarande som en amerikansk högtid som kommit till Sverige för att öka konsumtionen i februari som annars är en rätt usel månad för många handlare.

Halloween

När min dotter var liten slog Halloween igenom, jag minns fortfarande när min väninna ordnade ett Halloween-party för barnen. Jag var bortrest och hade inte funderat så mycket på att det var en stor fest för barnen, så min mamma (som för övrigt var väldigt anti-amerikanska jippon när jag var liten) ordnade med en riktig maskeraddräkt. Inga lånade ärvda kläder som jag brukade ha när jag sprang runt som häxa på påsk, utan en köpt häxdräkt med hatt. Trodde jag aldrig skulle hända, men vad gör man inte för barnbarn?

Halloween, Disney-prinsessor som illustrerar etablering av amerikanska högtider.Själv var jag på min första Halloween-fest förra året. Jag hade jobbat med kommunikationen på Refugees Welcome Stockholm sedan september och fick en inbjudan av till en av volontärernas Halloween-fest. Vi var ett gäng från Refugees Welcome Stockholm som bestämde oss för att klä ut oss till Disney-princessor. Kan det bli mer amerikanskt kommersiellt? Jag kände mig lite kluven,men det var ganska att släppa loss och koppla av efter drygt två tunga månader där vi förtvivlat försökt att hjälpa människor på flykt att få ett värdigt bemötande när de kom till Stockholm.   Isa, var Ursula. Hon är visserligen en häxa men passade in i Disney-temat. Najma var Belle, Lukas var Prinsessan Fiona, jag var Jasmine och Tina var Rödluvan. Jag hade ett par rosa haremsbyxor, så jag sydde ett tunt tyg att ha ovanpå och en paljett-topp med chiffongärmar. Blev ganska nöjd med resultatet 🙂

Black Friday – en köpfest online

Nu är Black Friday här, men det som i USA är en köpfest i affärer har i Sverige blivit en stor köpfest online. Förmodligen för att svenska konsumenter först kom i kontakt med Black Friday via amerikanska sajter. Inom affiliatemarknadsföring är Black Friday megastort. På zanox Group där jag jobbar har vi förberett i flera veckor, vi har kontaktat annonsörer och bett dem vara ute i god tid med sina erbjudanden. Vi har hållit en After Work med annonsörer och publicister, där vi berättade om myter och historia bakom Black Friday, men också delade med oss av statistik från tidigare år och andra marknader.

Det finns nu en uppsjö sajter med tema Black Friday och Cyber Monday (måndagen efter Black Friday går många amerikaner online för att handla julklappar och annat som de inte hittat under Black Friday och helgen). Många sajter har bytt från vit till svart bakgrund. Några publicister har byggt särskilda sidor där erbjudanden uppdateras löpande för att hålla konsumenterna intresserade. Inom zanox Group kommer vi lansera live-uppdateringar kl.00.00 natten mellan tors 24/11 och fre 25/11 så att publicister och annonsörer kan följa vad som händer under Black Friday.

Här kan du följa uppdateringarna live: www.zanoxblackfriday.com

Om du vill veta mer om Black Friday har zanox gett ut ett White Paper (PDF-filer med några sidor information och statistik): Four Reasons Why Affiliates Will Conquer Black Friday  Affiliate Windows & zanox strategi-team har också tagit fram: Five predictions for Black Friday 2016.Black Friday SALE - nu har den amerikanska köpfesten kommit till Sverige

De fem spaningarna för Black Friday i Europa är:

  1. Större marknader som Tyskland, Frankrike och Nederländerna kommer att följa Storbritannien, Norden och Sydeuropa där Black Friday redan fått ett stort genomslag.
  2. E-handlare kommer att sätta igång tidigt.
  3. Handel via mobiltelefoner kommer passera surfplattor och närma sig desktop.
  4. M-handel kommer att toppa under morgontimmarna.
  5. Andra branscher än Retail kommer se en uppgång i försäljning.

Vill du veta mer om strategi-teamets trendspaningar så finns mer att läsa på zanox blogg ”5 predictions for Black Friday”. Där finns också infografik (statistik i form av bilder) från Black Friday 2015.

Onlinemarknadsföring

Appar, lojalitetsprogram & big data

1 kommentar

Jag har funderat en hel del på det här med big data på sista tiden. Företag samlar in mängder med information om sina kunder och deras beteenden, men fortfarande verkar få ha verktygen för att omvandla insamlad data till information.

Den moderna myten om Big data

Jag minns när ICA införde ett lojalitetsprogram som byggde på information om kundernas köp. I bästa ”Råttan i pizzan-stil” började skrönor florera om hur företag i USA hade använt kunders data för att förutsäga om att kvinnor var gravida innan de ens själva visste att de var det. På mitt jobb diskuterades frågan flitigt då många ansåg det vara integritetskränkande att ICA ville spara uppgifter om deras köp. ”Råttan i pizzan, folksägner i vår tid” är en bok av etnologen Bengt af Klintberg som jag varmt rekommenderar alla som vill få verktyg för att upptäcka moderna myter. Ursprunget till myten om att företag kunde förutse graviditet innan den gravida själv kände till sin graviditet kom från en berättelse om en pappa som inte hade fått reda på att hans tonårsdotter var gravid. Den amerikanska kedjan Target hade i sitt lojalitetsprogram försökt att på ett tidigt skede hitta blivande föräldrar. De hade identifierat ett förändrat köpbeteende hos gravida kvinnor, med ett skifte från parfymerade produkter till oparfymerade produkter. Bland annat började kvinnorna köpa stora mängder oparfymerad hudkräm. Dessutom började många gravida kvinnor köpa på sig kosttillskott som kalcium, magnesium och zink.

Moderna myter uppkommer när människor står inför förändringar. Myten om råttkött i pizza som först uppstod i Storbritannien under 60-talet och sedan kom till Sverige i början av 70-talet. Jag minns att den fortfarande var vid liv på 80-talet, men så 1986 kom boken av Bengt af Klintberg som satte historien i ett sammanhang. För många av oss med invandrarpåbrå blev den populär eftersom den avfärdade att Pizzerior (som ofta drevs av invandrare) hade råttkött. Den var för övrigt del av kurslitteraturen när jag läste Etnologi på Södertörns högskola.

I fallet med lojalitetsprogrammet och länkar till graviditet så förvanskades informationen från att pappan var ovetande till att det var den gravida som inte kände till sin graviditet. Många myter bygger på ett korn av sanning, men snurrar sedan vidare som viskleken. Därför är det otroligt viktigt med källkritik i tider av omvälvande tekniska förändringar.

Dela personuppgifter vid inloggning

Idag är de flesta vana vid att dela med sig av information via Google som anpassar sökningar efter geografi och sökhistorik, Facebook som anpassar vad som syns i ditt flöde utifrån din personprofil och vad du har gillat och kommenterat samt vilka personer du nyligen har interagerat med. Allt fler använder också Facebook, LinkedIn eller Google för att logga in på andra tjänster och delar då informationen från de plattformarna till en app, rekryteringssajt eller e-handel dit man vill ha snabb access och personanpassad information.

Allt fler ser relevant marknadsföring som en service, snarare än som något påträngande. Det är när den personliga marknadsföringen inte är intressant som många reagerar negativt. Jag får ofta höra ”varför fortsätter företag xx att visa annonser på produkter som jag redan köpt?”.

Big Data & Lojalitetsprogram

En av de största kafékedjorna i Stockholm är EspressoHouse. De har länge haft ett lojalitetsprogram, det började med kort och är nu i form av en app. Jag använder appen varje gång jag handlar på EspressoHouse eftersom jag då får 10% rabatt på mitt köp. Däremot använder jag sällan rabatterbjudandena då de inte känns relevanta för mig. Det känns som om EspressoHouse har paketerat traditionell push-marknadsföring i en app. Erbjudandena syftar till att få kunderna att prova nya produkter, bredda sitt urval men jag är ganska traditionell och vill inte ha smaksatta kaffedrycker. jag köper tre, möjligen fyra olika drycker: lattemacchiato (supersvag latte), varm choklad med grädde utan marshmallow samt svart te (earl grey eller söderblandning). Om EspressoHouse vill få mig att köpa mer så skulle en starkare rabatt på någon av de dryckerna vara ett bättre incitament än att erbjuda mig rabatt på nya smaksatta lattesorter. När jag köper te så är det alltid med ett bakverk eller något att äta, så genom att ge mig rabatt på te skulle de kunna få mig att köpa mer. Oftast köper jag något litet också när jag köper lattemacchiato. Just nu har jag Guldnivå (vilket man får om man handlar ofta). Jag har tre erbjudanden:

  1. Gingerbread Cookie Latte – 20% (Gulderbjudande)

    Som jag skrev tidigare så har jag aldrig köpt något smaksatt hos EspressoHouse, så det känns inte särskilt lyxigt att få detta erbjudande på Guld-nivå.

  2. Standard bryggkaffe – köp en standard, betala för en liten

    Även om det är ett standarderbjudande så känns det tråkigt då jag aldrig köper bryggkaffe. Det förtar känslan av att lojalitetsprogrammet är för mig.

  3. Päronpaj – 15%

    Ett erbjudande för att EspressoHouse vill att jag ska prova något nytt. Nu är jag smått överkänslig mot päron, vilket de så klart inte kan veta då de inte haft päronpajen så länge men jag köper inte äppelpaj eller andra produkter med kärnfrukt.

Lojalitetserbjudanden från EspressoHouse, som inte använder Big Data för att ta fram personliga erbjudanden.

Det går att göra massor med Big Data, men då behöver man ha analytiker som jobbar med att se mönster samt system som kan ta fram skräddarsydda erbjudanden. Möjligheterna är oändliga, men företag måste ändra både organisation och system så att de kan ta tillvara på all den data som samlas in via webbtrafik, användande av appar och kassaköp (där personnummer, e-postadress och annat sparas). Varje företag bör ha en analysavdelning som jobbar i nära samarbete med inköpare, produktägare, marknadsavdelning, controllers och andra avdelningar. Dagens konsumenter är trötta på push-reklam, men vill ha relevant information och erbjudanden som får dem att känna sig utvalda och speciella.

Onlinemarknadsföring

Coca-Cola Zero gör marknadsföring som går att dricka

Lämna en kommentar

Ja, det går inte riktigt att dricka i alla kanaler men känslan av att man fyller på sin flaska med Coca-Cola Zero uppnår de i varje fall med den nya kampanjen.

Multikanalstrategi när den är som bäst

Själv dricker jag inte Coca-Cola Zero för jag gillar inte aspartam. Ska jag dricka läsk dricker jag hellre med socker än med sötningsmedel, men jag tycker att marknadsföringskampanjen som jag nyligen såg på Linkedin är spännande. Den har varit uppe och rullat drygt ett halvår på YouTube och visar hur Coca Cola integrerar flera olika kanaler, både offline- och online, i en och samma marknadsföringskampanj.

TV-reklam som är en interaktiv del av multikanalstrategi i coca-colas marknadsföring

Inspirerande marknadsföring

Konsumenterna kan ta ett blad med en coca-colaflaska ur en tidning och sätta på ett glas för att få gratis påfyllnad, de kan fylla på en flaska i sin mobiltelefon när marknadsföringen visas på TV, när den hörs på radion kan de spela in ljudet och få flaskan påfylld och utomhus finns ställen där konsumenter kan få gratis dricka. Kampanjen gick också i sociala medier där följarna uppmanades att svara på drickbara meddelanden för att få coca-cola.

Twitter en del av multikanalstrategi

Företaget sponsrade också en konsert och använde sig av QR-koder i kampanjen. Jag tycker det är inspirerande att se hur företag kan integrera olika marknadsföringskanaler i en och samma kampanj. Det ska bli spännade att se hur företag integrerar marknadsföring i olika kanaler i framtiden. Många har dödförklarat QR-koder, men kanske kommer de att få ett uppsving när allt fler blir vana att scanna mobilen för att få lojalitetspoäng och rabatter i butiker och på kaféer. Se alla innovativa delar av kampanjen i klippet nedan.

Onlinemarknadsföring

Vad kommer INTE hända 2016?

Lämna en kommentar

I början av året höll jag en föreläsning för Shenet, tillsammans med min kollega Benjamin Mullen. Jag inledde trendföreläsningen med att prata om vad som inte kommer att hända 2016. När vi pratar trender är det lätt att det blir mer önsketänkande än verklighet, då den majoriteten sällan hinner med i samma takt som trendspanarna.

Här kommer några av de saker som enligt analyser av eMarketer inte kommer att slå igenom 2016.

Problemet med AdBlockers kommer inte att lösas

Som jag skrivit om tidigare så är annonsblockerare ett växande problem för många publicister. Någonstans måste publicister få intäkter ifrån för att kunna fortsätta sin verksamhet, producera bra innehåll samt utveckla sin digitala tjänst. Det är kostsamt och genom att använda annonsblockerare så hindrar du som besökare publicister från att få intäkter. Det finns så klart andra intäktskällor, men det är svårt att hitta intäktskällor som fungerar för besökare, publicister och annonsörer. Betalväggar är en väg att gå, men då är det svårare att få spridning på artiklar och annat innehåll eftersom besökarna måste betala innan de får ta del av innehållet.

Problemet med mätning av viewability kommer inte att lösas

En stor andel annonsering betalas idag per tusen visningar (CPM), vilket innebär att det måste finnas ett mått för att mäta visningar. Tyvärr gör den enorma floran av skärmstorlekar att det är svårt att säkerställa att annonser varit synlig för besökaren. En annan faktor försvårar mätning av faktiska visningar är sidor som laddar annonser långsamt eftersom besökaren då kan ha hunnit skrolla förbi annonsen när den blir synlig, eller så kan besökaren till och med ha hunnit klicka sig vidare till nästa sida. Branschorganisationen IAB jobbar på att ta fram riktlinjer för desktop och därefter för mobila skärmar, men det är en bit kvar innan det finns allmänna riktlinjer och även då kommer vissa problem kvarstå.

Viewability - olika definitioner

Facebook kommer inte ta död på YouTube

Att Facebook nu infört möjlighet att ladda upp videos direkt i statusuppdateringar, utan att lägga dem på YouTube först innebär inte att YouTube som plattform kommer att försvinna. Trots att Facebooks algoritm ger bättre spridning för videos som laddas upp direkt på Facebook innebär det inte att YouTube kommer att dö. Vid millenieskiftet var det lättare för nya företag att snabbt ”ta död” på konkurrenter genom innovativa lösningar och genom att snabbt binda till sig många användare. Idag är flera plattformar så väletablerade att de inte konkurreras ut lika snabbt. Så YouTube kommer inte att dö 2016, men vad som händer längre fram är det ingen som vet.

Facebook kommer inte ta död på YouTube

Ungdomar kommer inte överge Facebook

Även om ungdomar i intervjuer säger att använder Snapchat, Instagram och andra appar så lever Facebook kvar som en infrastruktur på samma sätt som e-post. Ungdomar kanske inte loggar in lika ofta som tidigare, men de har inte helt övergett plattformen. Facebook har bara fått en annan roll bland olika nätverk och plattformar som ingår i ungdomars vardag.

Ungdomar kommer inte överge Facebook

Den digitala marknadsföringsbudgeten går inte om TV… ännu

Under 2016 kommer fortfarande amerikanska företag spendera en större andel marknadsföring på TV än på digitala kanaler. I år är det både OS och presidentval i USA, vilket kommer att driva upp efterfrågan av TV-annonsplatser. I en undersökning av Pyramid, gällande den svenska marknaden så står traditionella kanaler som tidningsannonser, trycksaker, skyltar och TV för ca 50% av företagens marknadsinvesteringar medan 30% går till digitala kanaler, 13% till PR och 10% till sociala medier. Eftersom alla traditionella medier redovisas som ett block i Pyramids undersökning är det svårt att säga om de digitala kanalerna har gått om TV i Sverige eller inte, men om man inkluderar sociala medier i digital marknadsföring så ligger det nära till hands att tro att den digitala budgeten har gått om, eller snart kommer att gå om TV-budgeten.

Hela min trendspaning kan du se här:

Onlinemarknadsföring

Bannerannonsering behöver inte vara krångligt

Lämna en kommentar

Igår hade vi på zanox besök av vår samarbetspartner Bannerflow som visade sitt fantastiska verktyg för att skapa banners i mängder på ett enkelt och smidigt sätt. Främst är det HTML5-banners som annonsörerna kan producera själva, men det går också att göra digitala annonser i gif, png och jpg samt använda jpg som ”fall-back” för användare med gamla webbläsare.

Reklaminlägg?

Nej, jag får inte betalt. Jag har verkligen haft dålig erfarenhet av bannerbeställningar och när jag ser hur enkelt det är med Bannerflow vill jag dela med mig av det. Kanske kan jag inte så mycket om hur man får till enkla och smidiga köp av banners via byrå för att jag mest fokuserat på sökmotorsoptimering och textbaserad annonsering online? Idag har jag kunder som använder banners, särskilt inom Retail är det framgångsrikt men många kunder som inte har kompetens inhouse att tillverka banners undviker att byta ut dem för ofta eftersom det är så långa ledtider och mycket arbete med att ta fram banners.

Krångliga köp av banners

Jag tycker produktion av banners har varit superkrångligt. För den som jobbar på ett större företag med nära samarbete med en byrå eller med ett inhouse-team som tillverkar banners så kanske det är en icke-fråga, men jag har suttit både på kundsidan och som konsult och fått frågor om att snabbt skapa ett gäng banners i olika storlekar. De flesta webbyråer jag pratat med gör inte bannerannonser. Kanske har jag letat på fel ställen, men de jag pratat med har bara jobbat med större webbutvecklingsprojekt. Reklambyråer kanske? Nja, där verkar många vara mer fokuserade på tryckt material än digitala annonser. Det är en djungel därute att hitta företag som snabbt och enkelt gör annonser. Bara en sådan sak som att veta vilka begrepp man ska söka på: banners, digitala annonser,  onlineannonser, vad heter det egentligen? Jag har fått massor av frågor från företag som sökt efter byråer som tillverkar banners och tyvärr inte kunnat ge något klockrent svar. När man väl har hittat en byrå som kan tillverka annonserna så gäller det ofta att beställaren själv har koll på vilka olika format och storlekar som behövs för att annonsera i olika kanaler online. Inom vårt affiliatenätverk finns tusentals publicister och de har alla helt olika typer av annonsutrymmen. Vi brukar därför skicka en lista med de vanligaste formaten som används av våra de flesta publicister (men det kan variera kraftigt mellan olika branscher) sedan är det bra om annonsören är beredd att ta fram nya format vid behov. Det kan exempelvis vara publicister som har ett särskilt format till sitt nyhetsbrev, eller på skräddarsydda landningssidor. Här kan det bli knepigt om annonsören ska göra efterbeställningar inför kampanjer som ofta har extremt kort planeringstid. Att skicka annonser fram och tillbaka på korrektur på flera olika språk (allt fler e-handlare verkar på en internationell marknad och behöver lokalanpassad annonsering), kan ta för lång tid och då faller möjligheten att få igång vissa kampanjer. En annonsör som ofta säger nej får tillslut inga erbjudanden om att vara med i kampanjer. Publicister tar de som är smidigast att samarbeta med. Ja, alla tänker inte bara i kronor och ören!

Så varför är Bannerflow så himla bra?

Det jag gillar med Bannerflow är att de har flera olika möjligheter att skala upp kampanjer och snabbt skapa ett stor antal annonser i olika format på flera olika språk.html5 banners och andra digitala annonser med bannerflow Först gör man en grundannons. Det är bra om den är medelstor och fyrkantig (eller nästan fyrkantig). Sedan använder man den som grund och kopierar över till större, mindre eller mer avlånga storlekar. Bannerflows verktyg anpassar bild- och textelement till de nya storlekarna, så att det blir nästan likadant på alla. Ja, nästan. Lite handpåläggning behövs för den som är noggrann. Det finns en funktion för att använda Google Translate som översätter samtliga banners till valda språk. Kan vara praktiskt för den som vill få en överblick över hur texterna ser ut, men kanske inte helt optimalt för den som vill försäkra sig om att grammatik och ordval är korrekt. Det härliga är att Bannerflow också har en funktion för att skicka annonserna till översättare.

Vad behövs för att komma igång?

Annonsproduktionen hos Bannerflow bygger på att det finns en bildbank med frilagda bilder som enkelt kan läggas på varandra i lager samt fonter, färger och övriga rekommendationer som finns i den grafiska profilen. Fonter och färger kan smidigt laddas upp i systemet, det går att välja mellan att ladda upp egna fonter eller använda Google-fonter som redan finns tillgängliga. Sedan är det bara att sätta igång och producera!

En till cool sak

Jag upplevde Bannerflow som ett innovativt och kul företag. I deras verktyg har de lagt upp mängder med widgets som adderar olika funktioner till annonserna. Det går att lägga på snö som faller, ha en skrapa som skrapar bort en bild och visar en ny därunder eller göra om annonsen till en videospelare. Jag är ett stort fan av Bannerflow, det känns som om digital annonsering kommer bli mycket roligare när fler företag upptäcker möjligheterna med deras verktyg!