Tidningen Metro, Viralgranskaren, har utsett den 13 mars till Källkritikens dag. Dagen syftar till att sprida information om vikten av källkritik, men också hur man kritiskt granskar källor. Under dagen har det hållits seminarier på Kulturhuset i Stockholm på temat källkritik. De som inte kunnat närvara på plats har kunnat se livesändningar. Seminarierna finns också tillgängliga på Metro för den som vill se och lyssna i efterhand.
Vad är källkritik?
Ett kritiskt granskande av källor genom att ställa sig frågor som: ”vem har skrivit texten?”, ”vad har personen eller personerna för kunskap och kompetens?”, ”kan den som skrivit texten ha bakomliggande syften att vinkla texten?”.
Även vana källkritiker kan förhasta sig
För den som skriver en uppsats ingår källkritik som ett naturligt moment. När man är aktiv i sociala medier och skummar igenom sitt flöde är det dock lätt att dela vidare något utan att göra en ordentlig källgranskning. Det är lätt att bara titta på rubriken, och inte läsa hela texten som inlägget länkar till. Eller att läsa texten, men glömma att kontrollera vem som är avsändare. Vem som har författat texten, och i vilket syfte. Jag har flera gånger påpekat för personer i min omgivning att de spridit saker jag med säkerhet vet att de inte skulle ha delat, om de vetat vem avsändaren är.
Vi måste alla ta ansvar att kritiskt granska källor
Många pratar om vikten av att lära barn källkritik, men det är minst lika viktigt att vuxna lär sig det. Barn tar efter vuxna och om föräldrar och andra sprider rykten kommer barn också göra det. Självklart ska barn också lära sig att metodiskt granska källor, både de som används i skolan och för att sprida information i sociala medier. Vuxna måste inte bara lära sig, utan också öva och ändra invanda beteenden. Det räcker inte att vara medveten om vikten av källkritik. Vi måste alla stanna till innan vi delar något, läsa igenom hela texten och ifrågasätta avsändaren innan vi delar vidare.
Källkritik för vuxna
IT-pedagogen Åsa Kronkvist har tagit fram en snabbguide för vuxna som vill bli bättre på att kritiskt granska källor. Den har delats flitigt i sociala medier. Jag har själv skickat den vidare i mitt nätverk och särskilt uppmärksammat personer i min omgivning som ibland delat saker utan att först kontrollera avsändaren.
Guiden för källkritik består av 5 enkla steg
Eftersom det kan vara svårt att läsa texten på bilden nedan har jag skrivit ner de fem punkterna för kritiskt granskande av information i sociala medier så som Åsa Kronkvist skrivit dem. Hon har också en informationsruta om vad som inte får spridas enligt lag, mer om det efter de fem stegen.
- SE
Du ser en kittlande rubrik på Facebook eller Twitter. Nu kliar det i dela-fingret. Andas lugnt och följ dessa enkla steg. - LÄS
Först och främst: läs alltid hela texten. Vilka fakta framkommer? Hur är texten tänkt att påverka? Vem/vilka står bakom budskapet? - SÖK
Det finns så gott som ALLTID något googlingsbart. Lägg några minuter på att kolla upp fakta. Ont om tid? Kolla åtminstone Wikipedia! - TÄNK
Vilken människosyn/samhällssyn/världsbild speglar rubriken och texten? Vill du att dina vänner ska förknippa dig med den? - DELA
Bra jobbat! Nu har du gjort ett genomtänkt beslut. Du står för det du delar.Vad du INTE bör dela: hets mot folkgrupp, anstiftan till brott, förtal och hot är åtalbart. Ingen ”yttrandefrihet” gör det tillåtet att bryta andra lagar.
Den korta versionen: Tänk INNAN du delar!
Därför ska du inte dela efterlysningar!
Inför Källkritikens dag har Viralgranskaren tagit fram den här korta informationsfilmen. Den beskriver olika anledningar till att inte dela efterlysningar (om inte avsändaren är Polismyndigheten eller organisationen Missing People). Se den!
Vill du veta mer om källkritik? Seminariedagen finns tillgänglig på Metro.
Svenska 
English (UK)