Vi måste prata om rasism och normer inom reklam och kläddesign. Det är dags att vi slutar skylla på att företagen inte kan ha koll på allt, att de inte vet bättre. Förra året hamnade H&M i blåsväder efter att ha tagit fram en tröja med trycket ”coolest monkey in the djungle”. Eller det var åtminstone så många debattörer valde att tolka kritikstormen, som att den endast handlade om en text på en tröja.

H&M anklagas för rasism efter produktbilden

Diskussionen i Sverige har till stor del handlat om att kritiken är överdriven. Expressen inleder sin artikel med ett citat från en twitter-användare som frågar ”har ni blivit helt tokiga” och ett citat från Anna Eriksson på H&M:s kommunikationsavdelning som säger att det är olyckligt att bilden uppfattas som stötande. Hon beklagar inte att H&M har kränkt människor. Hon beklagar att bilden uppfattas som stötande.

Ja, det är sorgligt att folk inte förstår att H&M inte menar illa. Eller?

Reklamsnack – branschgrupp på Facebook

I gruppen reklamsnack där branschen diskuterar aktuell reklam ansåg en gruppmedlem att det är läskigt att bilden uppfattas som kränkande, och menar på att det visar på vilken människosyn de som kritiserar bilden har. Detta trots att många dessförinnan hade förklarat varför bilden var kränkande. Sedan började påhopp och kränkningar på gruppmedlemmar som kritiserade bilden. Tillslut stängde moderatorn tråden med uppmaningar om att läsa igenom kommentarerna som förklarar varför bilden reproducerar rasistiska stereotyper, att hålla en god ton och respektera andras perspektiv utan att förminska deras känslor.

Kritik mot rasism tystas inte längre så lätt

H&M fortsätter att använda ”pudlande” som taktik i sin kommunikation. Det vill säga att gå ut och be om ursäkt för att släta över ett problem och hoppas att konsumenterna glömmer, förlåter och fortsätter handla. Ett annat sätt att tysta kritik mot rasism i reklam är att gå till attack mot de som blir kränkta och hävda att de överdriver. Vi lever dock inte i ett vakuum i Sverige, och H&M är inte längre bara ett svenskt företag utan en internationell bolagsgrupp med verksamhet i många olika länder. Att då inte öppna upp för mångfald inom företaget, och inte göra en analys av sitt eget bildspråk är anmärkningsvärt.

Vi måste prata om rasismen i svensk reklam

Diskussionen i gruppen ”Reklamsnack” visade på behovet av att prata om svensk reklam. Brandon Sekitto tog initiativet till att hålla ett seminarium på temat ”Vi måste prata”

”Turbulensen efter H&M:s bild på en pojke i tröja med texten ”Coolest monkey in the jungle” gjorde många företag medvetna om vikten av förståelse för olika konsumentgruppers erfarenheter och tolkningar av budskap. Den efterföljande debatten i sociala medier visar att medie- och kommunikationsbranschen behöver öka sin kunskap kring icke-normativ, rasistisk och diskriminerande kommunikation och marknadsföring. Det här är vårt sätt att bidra till det.” Skrev Brandon Sekitto och teamet Feather Agency i inbjudan till seminariet som hölls tillsammans med Bergs School of Communication.

Deltagande experter: professor Christina Öberg, Araia Ghirmai Sebhatu jurist, kulturvetare och debattör, Nicole Mirembe, elev på Berghs School of Communication, Faduma Aden Master i Strategiskt IT Management från Stockholms Universitet och har tidigare jobbat på Forsman & Bodenfors efter att hon vann Filip Nilsson Stipendiet, David Hamp frilansande stillbildsfotograf med 17 års erfarenhet, Denise Beniwa Johnson är utbildare på Amphi Produktion.

Diskriminering är en risk
Dagens mångkulturella samhälle med sin mångfald av samexisterande perspektiv ställer nya krav på hur företag kommunicerar och skapar nya förutsättningar för hur budskap skapas och uppfattas. Kommunikation som inte anpassar sig till vårt mångkulturella samhälle kan fortfarande sälja, men att förstärka stereotyper och utesluta minoriteter medför betydande risker för varumärke och ekonomi. Få företag har råd att ignorera att vi är olika och uppfattar saker på olika sätt, vilket ställer nya krav på både interna kommunikations- och marknadsavdelningar och externa kommunikationsbyråer.

Vitt privilegium att inte bry sig om rasismen i svensk reklam

Trots att det var den internationellt prisade skolan Berghs School of Communication som stod som värd för seminariet som Brandon Sekitto anordnade uteblev en stor del av branschen. De som fanns på plats var den minoritet i branschen som rasifieras som icke-vita. Personer som själva har erfarenhet av att utsättas för rasism. Personer som känner till de rasistiska stereotyperna som reproduceras. Jag tror inte ens att jag såg 10 personer som rasifieras som vita i publiken trots att salen var fullsatt. Detta trots att en majoritet i branschen rasifieras som vita, särskilt personer på maktpositioner. Personer som skulle kunna göra skillnad och förändra.

Det är ett privilegium att inte behöva bry sig om rasismen i svensk reklam. Det är ett vitt privilegium att inte behöva bry sig. Vi som utsätt för rasism dagligen, vi som vill se en bättre framtid för våra barn, vi har inte privilegiet att inte bry oss. Vi måste bry oss. Vi måste jobba för en förändring. Vid sidan om alla andra måsten i vardagen måste vi ta striden mot rasismen i samhället. När vi inte orkar får vi dåligt samvete. Vi skäms. Skammen leder till ångest. Ångest som förlamar.

Vad kan du göra?

Ta kampen du också! Orka läsa, även när det känns jobbigt. Gå på seminarier om inkludering, mångfald och rasism. Utbilda dig själv. Kommentera och delta i debatten. Var en god allierad. Stå inte tyst och se på för att du inte har tillräckligt med kunskap. Jag vet att det är jobbbigt. Jag vet att det tar tid. Tro mig, jag vet. Men det tar ännu mer tid och energi av oss som drabbas. Det är ännu jobbigare för oss att ständigt stå upp för oss själva. Att hitta strategier för att säga ifrån och inte bara riskera dålig stämning utan utfrysning som kan leda till ett förlorat jobb. Vi behöver dig. Samhället behöver dig. Om du inte säger ifrån nu så kommer fascismen ta över, och tro mig den drabbar alla.

Några föreläsare inom mångfald och kommunikation

Det finns många kompetenta föreläsare som kan hjälpa dig att identifiera rasistiska stereoptyper samt utveckla inkluderande kommunikation. Genom att få fler att känna sig inkluderade vidgar du såväl kundbas som rekryteringsbas. Dagens unga vill jobba på företag där de känner sig inkluderade.

• Canan Yasar, Roshanak Fatahian och Nicole Kavander – All of Us

  ”All of us är ett nätverk som finns för att hjälpa företag inom kommunikationsbranschen att skapa en bättre bild av Sverige, att höja den kulturella och etniska mångfalden och därmed höja kreativiteten och skapa ännu bättre kommunikation. För just nu är de riktigt dåliga på det.”

• Brandon Sekitto – Feather Agency

  ”Vi hjälper kunder att växa genom att nå nya marknader, och samhällsaktörer att inkludera alla medborgare. Vi är sjukt duktiga på att jacka in ert budskap eller varumärke i kulturer där ni vill synas och tar perspektiven till bordet i ett tidigt skede. Säg vart du vill stå så visar vi hur du ska gräva.”

• Victoria Kawesa – länk och beskrivning kommer inom kort.

• Aysha Jones – I Am Aysha Jones

  ”Activist, influencer, entrepreneur and diversity strategist who is passionate about groundbreaking marketing and communication.”

• Denise Beniwa Johnson – Amphi

  ”Vi bidrar till att göra verksamheter inkluderande och icke-diskriminerande. Med utbildning, film och material stödjer och utformar vi våldsförebyggande, normkritisk och antirasistisk organisationsutveckling.”

Boka en föreläsning idag!