Tag Archives: Strukturell rasism

Vi måste prata om rasismen i svensk reklam!

Vi måste prata om rasism och normer inom reklam och kläddesign. Det är dags att vi slutar skylla på att företagen inte kan ha koll på allt, att de inte vet bättre. Förra året hamnade H&M i blåsväder efter att ha tagit fram en tröja med trycket ”coolest monkey in the djungle”. Eller det var åtminstone så många debattörer valde att tolka kritikstormen, som att den endast handlade om en text på en tröja.

H&M anklagas för rasism efter produktbilden

Diskussionen i Sverige har till stor del handlat om att kritiken är överdriven. Expressen inleder sin artikel med ett citat från en twitter-användare som frågar ”har ni blivit helt tokiga” och ett citat från Anna Eriksson på H&M:s kommunikationsavdelning som säger att det är olyckligt att bilden uppfattas som stötande. Hon beklagar inte att H&M har kränkt människor. Hon beklagar att bilden uppfattas som stötande.

Ja, det är sorgligt att folk inte förstår att H&M inte menar illa. Eller?

Reklamsnack – branschgrupp på Facebook

I gruppen reklamsnack där branschen diskuterar aktuell reklam ansåg en gruppmedlem att det är läskigt att bilden uppfattas som kränkande, och menar på att det visar på vilken människosyn de som kritiserar bilden har. Detta trots att många dessförinnan hade förklarat varför bilden var kränkande. Sedan började påhopp och kränkningar på gruppmedlemmar som kritiserade bilden. Tillslut stängde moderatorn tråden med uppmaningar om att läsa igenom kommentarerna som förklarar varför bilden reproducerar rasistiska stereotyper, att hålla en god ton och respektera andras perspektiv utan att förminska deras känslor.

Kritik mot rasism tystas inte längre så lätt

H&M fortsätter att använda ”pudlande” som taktik i sin kommunikation. Det vill säga att gå ut och be om ursäkt för att släta över ett problem och hoppas att konsumenterna glömmer, förlåter och fortsätter handla. Ett annat sätt att tysta kritik mot rasism i reklam är att gå till attack mot de som blir kränkta och hävda att de överdriver. Vi lever dock inte i ett vakuum i Sverige, och H&M är inte längre bara ett svenskt företag utan en internationell bolagsgrupp med verksamhet i många olika länder. Att då inte öppna upp för mångfald inom företaget, och inte göra en analys av sitt eget bildspråk är anmärkningsvärt.

Vi måste prata om rasismen i svensk reklam

Diskussionen i gruppen ”Reklamsnack” visade på behovet av att prata om svensk reklam. Brandon Sekitto tog initiativet till att hålla ett seminarium på temat ”Vi måste prata”

”Turbulensen efter H&M:s bild på en pojke i tröja med texten ”Coolest monkey in the jungle” gjorde många företag medvetna om vikten av förståelse för olika konsumentgruppers erfarenheter och tolkningar av budskap. Den efterföljande debatten i sociala medier visar att medie- och kommunikationsbranschen behöver öka sin kunskap kring icke-normativ, rasistisk och diskriminerande kommunikation och marknadsföring. Det här är vårt sätt att bidra till det.” Skrev Brandon Sekitto och teamet Feather Agency i inbjudan till seminariet som hölls tillsammans med Bergs School of Communication.

Deltagande experter: professor Christina Öberg, Araia Ghirmai Sebhatu jurist, kulturvetare och debattör, Nicole Mirembe, elev på Berghs School of Communication, Faduma Aden Master i Strategiskt IT Management från Stockholms Universitet och har tidigare jobbat på Forsman & Bodenfors efter att hon vann Filip Nilsson Stipendiet, David Hamp frilansande stillbildsfotograf med 17 års erfarenhet, Denise Beniwa Johnson är utbildare på Amphi Produktion.

Diskriminering är en risk
Dagens mångkulturella samhälle med sin mångfald av samexisterande perspektiv ställer nya krav på hur företag kommunicerar och skapar nya förutsättningar för hur budskap skapas och uppfattas. Kommunikation som inte anpassar sig till vårt mångkulturella samhälle kan fortfarande sälja, men att förstärka stereotyper och utesluta minoriteter medför betydande risker för varumärke och ekonomi. Få företag har råd att ignorera att vi är olika och uppfattar saker på olika sätt, vilket ställer nya krav på både interna kommunikations- och marknadsavdelningar och externa kommunikationsbyråer.

Vitt privilegium att inte bry sig om rasismen i svensk reklam

Trots att det var den internationellt prisade skolan Berghs School of Communication som stod som värd för seminariet som Brandon Sekitto anordnade uteblev en stor del av branschen. De som fanns på plats var den minoritet i branschen som rasifieras som icke-vita. Personer som själva har erfarenhet av att utsättas för rasism. Personer som känner till de rasistiska stereotyperna som reproduceras. Jag tror inte ens att jag såg 10 personer som rasifieras som vita i publiken trots att salen var fullsatt. Detta trots att en majoritet i branschen rasifieras som vita, särskilt personer på maktpositioner. Personer som skulle kunna göra skillnad och förändra.

Det är ett privilegium att inte behöva bry sig om rasismen i svensk reklam. Det är ett vitt privilegium att inte behöva bry sig. Vi som utsätt för rasism dagligen, vi som vill se en bättre framtid för våra barn, vi har inte privilegiet att inte bry oss. Vi måste bry oss. Vi måste jobba för en förändring. Vid sidan om alla andra måsten i vardagen måste vi ta striden mot rasismen i samhället. När vi inte orkar får vi dåligt samvete. Vi skäms. Skammen leder till ångest. Ångest som förlamar.

Vad kan du göra?

Ta kampen du också! Orka läsa, även när det känns jobbigt. Gå på seminarier om inkludering, mångfald och rasism. Utbilda dig själv. Kommentera och delta i debatten. Var en god allierad. Stå inte tyst och se på för att du inte har tillräckligt med kunskap. Jag vet att det är jobbbigt. Jag vet att det tar tid. Tro mig, jag vet. Men det tar ännu mer tid och energi av oss som drabbas. Det är ännu jobbigare för oss att ständigt stå upp för oss själva. Att hitta strategier för att säga ifrån och inte bara riskera dålig stämning utan utfrysning som kan leda till ett förlorat jobb. Vi behöver dig. Samhället behöver dig. Om du inte säger ifrån nu så kommer fascismen ta över, och tro mig den drabbar alla.

Några föreläsare inom mångfald och kommunikation

Det finns många kompetenta föreläsare som kan hjälpa dig att identifiera rasistiska stereoptyper samt utveckla inkluderande kommunikation. Genom att få fler att känna sig inkluderade vidgar du såväl kundbas som rekryteringsbas. Dagens unga vill jobba på företag där de känner sig inkluderade.

  • Canan Yasar, Roshanak Fatahian och Nicole KavanderAll of Us

    All of us är ett nätverk som finns för att hjälpa företag inom kommunikationsbranschen att skapa en bättre bild av Sverige, att höja den kulturella och etniska mångfalden och därmed höja kreativiteten och skapa ännu bättre kommunikation. För just nu är de riktigt dåliga på det.”

  • Brandon Sekitto – Feather Agency

    ”Vi hjälper kunder att växa genom att nå nya marknader, och samhällsaktörer att inkludera alla medborgare. Vi är sjukt duktiga på att jacka in ert budskap eller varumärke i kulturer där ni vill synas och tar perspektiven till bordet i ett tidigt skede. Säg vart du vill stå så visar vi hur du ska gräva.”

  • Victoria Kawesa – länk och beskrivning kommer inom kort.

  • Aysha Jones – I Am Aysha Jones

    ”Activist, influencer, entrepreneur and diversity strategist who is passionate about groundbreaking marketing and communication.”

  • Denise Beniwa Johnson – Amphi

    ”Vi bidrar till att göra verksamheter inkluderande och icke-diskriminerande. Med utbildning, film och material stödjer och utformar vi våldsförebyggande, normkritisk och antirasistisk organisationsutveckling.”

Boka en föreläsning idag!

Marcus Oscarsson försöker osynliggöra den strukturella rasismen

Marcus Oscarsson, politisk analytiker på TV4, gick ut på Facebook för att försvara Malou von Sivers. Har du inte hängt med i debatten så har jag skrivit en inlägg om Malou von Sivers, vitt privilegium och strukturell rasism. Ta en titt på videon, i inlägget, som Berivan Beauvoir Arslan har gjort för att visa på skillnaderna mellan de två intervjuerna som Malou gjorde med Einár och Greekazo.

Osynliggörande av strukturell rasism

Med sitt Facebook-inlägg vill Marcus Oscarsson osynliggöra den strukturella rasismen. Han försöker vilseleda oss genom att fokusera på Greekazos texter istället för upplägget med intervjuerna. Enligt honom så handlade intervjun med Greekazo inte om något annat än att ställa en rappare till svars för de fruktansvärda texterna han skrivit. Han menar att debatten måste föras över till Greekazos texter och inte till det faktum att han inte mottogs på samma sätt som Einár.

Sedan räknar han upp exempel på texter för att understryka sin poäng. Han fortsätter sedan och säger bland annat att:

”Ja, artister har rätt att uttrycka sig fritt och det är bra. Men de bör också ifrågasättas när de sprider så här gräsliga texter som påverkar våra unga negativt.”

I slutet av sitt Facebook-inlägg bemöter Marcus Oscarsson kort kritiken av skillnaden mellan de två intervjuerna:

”Och angående kritiken att rapparen Einar inte fick lika tuffa frågor – svaret är inte att båda ska slippa tuffa frågor utan tvärtom att båda ska ha tuffa frågor, och behandlas likvärdigt.”

 

Dela och kommentera om Malou von Sivers intervju: GRÄSLIGA TEXTER SOM FÖRHÄRLIGAR KNARKHANDEL, SKJUTNINGAR, DÖDANDE OCH GROV SEXISM – DETTA BÖR SAMHÄLLET REAGERA EMOT Media rapporterar om att Malou von Sivers får kritik efter sin fredagsintervju med rapparen Greekazo, 18 år, som fått 40 miljoner lyssningar på Spotify. Malou tog upp att rapparen förhärligar kriminalitet och frågade hur han får inspiration kring sina texter: – Hur det är i förorterna just nu. Det är mycket våld, mycket som inte är bra. Jag omformulerar ofta till punchlines och gör det till ett lite roligare sätt. Det ska alltid finnas nån mening bakom vad man säger, svarade rapparen. Media rapporterar nu att Malous intervju kritiseras för att ”vara nedlåtande och onödigt attackerande”, att andra rappare anser att Malou ”borde skämmas” och om en namninsamling som uppmanar Malou att be om ursäkt. ANALYS Den bild som ges är att rapparen har behandlats dåligt och att Malou bör skämmas. Och Malou uppger i efterhand att det blivit obalans i intervjun. Anders Öfvergård medverkade också och de båda vuxna ställde en ungdom mot väggen på ett sätt som ifrågasatts.

 

 Men Malou lyfte en jätteviktig fråga och det hade varit bra med en mer nyanserad bild som även berättade vad rapparens texter faktiskt utgörs av. Det är förhärligande av knarkhandel, skjutningar, dödande och grov sexism. Gräsliga texter! Här är texter från hans tre låtar som rankas högst på YouTube. En del ord är översatta från engelska: 🔸Låten Sprayad: Vi siktar högt och skjuter i huvudet. Vi åker pengafilen och har allt i väskan som blivit en butik. Bär Gucci. https://bit.ly/36inOpx 🔸Låten Hotspot: Vill du bli klippt. Jag är barber. Vill du ha ladd. Jag är charger. Skjuter, huvudskott. Jag försvann, lämna folket i en chock. Klädtema italienskt. https://bit.ly/38kcUB8 🔸 Låten Apoteket: Apoteket har fått konkurrens då han säljer knark vilket gjort honom rik. Narkotikan gör honom vig. Han var fattig men är nu rik. Han tjänar pengar för han skolkar från skolan. https://bit.ly/38ry0Om I alla tre låtar nämns även kvinnor: ◾Låt 1: Om hon har no ass, ner på knä och ge mig av avsugning. ◾Låt 2: Kommer i din mun som en TicTac. Bitchen droppar till mitt ben. ◾Låt 3: Hon är söt och hon är blöt, trots att det inte regnat. Dessa förfärliga texter är alltså jättepopulära bland många av Sveriges unga just nu. Samtidigt är Sveriges mest uppmärksammade samhällsproblem gängbrottsligheten, knarkhandeln bakom, våldet i förorterna och även hur hemskt unga "män" behandlar kvinnor/tjejer. Ja, artister har rätt att uttrycka sig fritt och det är bra. Men de bör också ifrågasättas när de sprider så här gräsliga texter som påverkar våra unga negativt. Till Malou sa rapparen att han gör texterna till ”ett lite roligare sätt och ”det ska alltid finnas nån mening bakom vad man säger”.

 

 ✅ Men texterna är inte det minsta roliga och fyller ingen mening på ett positivt sätt. ✅ De förhärligar skolk från skolan, knarkförsäljning, skjutningar, mördande, grov sexism. Det är gräsliga texter som riskerar att bidra till en farlig utveckling i Sverige. Media borde inte bara rapportera om kritik mot Malou utan vad dessa hemska texter handlar om. Att texterna gör succé bland ungdomen måste samhället reagera kraftigt emot. Skjutningar, dödande och grov sexism kan få grogrund redan i ung ålder och det bör hela Sverige motverka.

Marcus Oscarsson är oärlig

Ja, du läste rätt. Jag anser att Marcus Oscarsson är oärlig och att han eldar på rasismen i sitt flöde. Hade han uppriktigt ansett att båda rapparna borde behandlas likvärdigt så hade han själv behandlat dem likvärdigt. Till att börja med så hade han själv kritiserat Einár. Han hade tagit upp båda rapparnas texter och kritiserat dem båda. Istället valde han att endast citera och länka till Greekazos texter.

En annan sak som får mig att anse att Marcus Oscarsson är oärlig är en genomgång av hans kommentarsfält och hur han hanterar det. Han väljer att elda på genom att hävda att de som kritiserar Malous intervju är emot att samhället reagerar på våldsförhärligande texter.

 NEJ – Samhället bör inte reagera när skjutningar, dödande, knarkförsäljning och grov sexism förhärligas i sångtexter som är storsäljare bland unga i Sverige. Vuxna ska inte lägga sig i och berätta att det är fel. Anser du det så rösta genom att klicka/gilla här.JA – Samhället bör reagera när skjutningar, dödande, knarkförsäljning och grov sexism förhärligas i sångtexter som är storsäljare bland unga i Sverige som kan påverkas negativt. Det är oroväckande. Anser du det så rösta genom att klicka/gilla här.

 

 

 

 

Den sista meningen i hans Facebook-inlägg om att båda ska ha tuffa frågor och behandlas likvärdigt är bara till för att kunna luta sig mot när någon kritiserar honom. Så att han ska kunna säga att han har varit tydlig att båda ska få kritiska frågor. Om Marcus Oscarsson verkligen anser att det är upprörande att Einár inte fick kritiska frågor varför sa han då inget efter intervjun med Einár? Varför väljer han att fokusera all sin energi på att leta upp Greekazos texter och inte en enda av Einárs texter?

Svaret är att Marcus Oscarsson inte anser att de båda bör behandlas lika. Marcus Oscarsson vill få oss att glömma den strukturella rasismen som vi såg i intervjuerna Malou von Sivers gjorde med Einár och Greekazo.

Marcus Oscarsson skrämmer mig

Nu tycker du säkert att jag överdriver igen, men Marcus Oscarsson skrämmer mig verkligen. Han är oerhört slipad. Marcus Oscarsson är ingen dumbom som råkar ha ett rasistiskt drev i sina kommentarsfält. Han väger varje ord på guldvåg och vet exakt hur han ska balansera orden för att å ena sidan hetsa upp rasisterna och å andra sidan kunna avsäga sig allt ansvar för vad som skrivs i kommentarerna. Det som är ännu farligare är att han använder en retorik som gör att många förleds att tro att han är saklig. När jag ser personer, som är mig närstående, dela Marcus Oscarssons inlägg på Facebook så ilar det i hela kroppen. Det får mig att fråga mig själv hur länge jag kommer kunna vara kvar i Sverige. Hur lång tid det är kvar innan fascisterna tar över riksdag och regering.

Överdriver jag?

När jag under hösten 2015 ansvarade för Refugee Welcome Stockholms sociala medier hanterade mitt team och jag mängder med rasistiska kommentarer. Vi lärde oss snabbt att känna igen det som ofta startade som en oskyldig fråga från en ”nyfiken” men som sedan visade sig vara ett sätt för rasister och fascister att komma in i flödet och så frön av misstänksamhet.

Infiltratörer som påverkar det offentliga samtalet

Det låter som galna konspirationsteorier, men det finns ett helt maskineri av infiltratörer som påverkar det offentliga samtalet. I bakgrunden finns oerhört förfinade strategier. I dessa ingår bland annat att en person ställer en fråga för att starta en konversation. Falsk information används som underlag. Sedan dras maskineriet igång med antingen falska konton eller en tajt grupp av personer som går in för att stötta och heja på de falska påståendena. Den som försöker gå i svaromål framstår ofta som aggressiv, särskilt som många skriver svar i affekt medan rasisterna och fascisterna har en utarbetad strategi bakom allt de skriver.

En av de mest kända desinformatörerna är ”Egor Putilov” som lyckades dupera Aftonbladet. Egor Putilov, eller Alexander Fridback som han egentligen heter, skrev debattartiklar i Aftonbladet under pseudonymerna Egor Putilov och Tobias Lagerfeldt. Medan Tobias Lagerfeldt försvarade papperslösa människor på flykt så argumenterade Egor Putilov emot invandring. Debattartiklar måste besvaras snabbt. Jag har varit med om att det tagit så lång tid att få fram underlag, korrekturläsning och underskrifter att svaret blivit inaktuellt. Att debattera mot sig själv är därför en briljant strategi, då båda artiklarna kan förberedas innan den första går till print. Debattören kan se till att det första inlägget är svagt och sedan krossa det fullständigt. En annan fördel är att det blir svårare för andra att komma in och debattera med fakta och starka argument. Platsen har redan tagits. Oärligt, men effektivt för den som vill styra det offentliga samtalet i en viss riktning.

Konspirationsteorier

Förflyttningen av det offentliga samtalet till följd av infiltratörer är inga konspirationsteorier. Vi vet att det händer. Vi vet att det finns falska profiler som skapats på sociala medier för att förflytta samtalet. Vi vet att botar används för att automatisera delningar av inlägg så att de får snabb spridning och därmed också rankar högre i algoritmer som gör att inläggen sprids till ännu fler.

Granska dina källor

Granska dina källor och ifrågasätt vilka bakomliggande motiv de har.

  1. Gå in på personens profil
  2. Ta en titt på kommentarsfältet
  3. Ta reda på vem utgivaren är
  4. Kolla upp författaren
  5. Läs alltid hela artikeln innan du delar

 1. Gå in på personens profil

Några frågor att ställa till sig själv: Hur ser profilen ut? Har den funnits länge? Vad har profilen delat tidigare? Hur många vänner har profilen? Verkar vännerna vara äkta profiler? Är profilbilden äkta?

2. Ta en titt på kommentarsfältet

Vilka är det som kommenterar? Är det en balans mellan för- och emot? Hur hanterar den som skrivit inlägget kommentarerna?

3. Ta reda på vem utgivaren är

Om en länk har delats kan du ta reda på om det är en fascistisk sajt, en satirsajt eller någon annan otrovärdig källa genom att ta reda på vem utgivaren är. Under ”Om” på Aftonbladet kan du tex läsa vem som är tjänsgörande redaktör, chefsredaktör osv. Du kan också läsa att Aftonbladet ägs till 91% av Schibsted och till 9% av LO. Förutom det hittar du Aftonbladets policy och massor av annan information. Hittar du inte information under ”Om” så är det troligtvis inte en trovärdig källa. Du kan göra några sökningar på Google samt se om du hittar information på Wikipedia för att lära dig mer om källan.

4. Kolla upp författaren

Kolla upp den som skrivit inlägget eller artiklen som delas. Har personen skrivit på forum som Reddit eller Flashback? Finns det andra artiklar som personen skrivit? Sök!

5. Läs alltid hela artiklen innan du delar

Ofta är rubriker skapade för att generera klick. Läs alltid hela artikeln för att få ett sammanhang. Ibland finns andra relaterade artiklar på samma sajt. Läs dem också, särskilt om det är en debattartikel.

Här har jag skrivit mer om källkritik, dela gärna med familj, vänner och bekanta.

Var inte fascisternas nyttiga idiot

Jag vet att det är jobbigt att hålla på att göra research. En vill ju gärna vara snabb att dela, vara med när det händer. Var inte snabb att dela. Var inte fascisternas nyttiga idiot som hjälper till att dölja den strukturella rasismen och flyttar det offentliga samtalet.

Jag kommer ihåg en gång när det tog mig 20 min att göra research. Jag såg en delning på Facebook som fick det att krypa i skinnet. Det var något som bara kändes. Inget som gick att sätta fingret på. Jag bara kände att det osade rasism.

Personen som delade är vit och jag vet att vita inte brukar ha lika starka känselspröt även om de vill göra rätt. Kan låta som att jag har fördomar, men har du sett intervjuerna som Malou von Sivers gjorde och sett vad jag skrivit om det så förstår du vad jag menar.

Jag gjorde min research och mycket riktigt så var det en fascistisk sajt som låg bakom. Jag pratade med personen som hade delat inlägget. Hen blev alldeles förfärad. ”Det här delades av min vän xx som absolut inte är rasist, så jag tänkte inte på att kontrollera. Nu måste jag prata med xx också så hen också låter bli att dela i fortsättningen”. Ja, jag vet att du inte gjorde det med flit svarade jag. Mina känselspröt är starkare än dina och det tog mig 20 min att hitta bevisen. Jag förstår att du missade det den här gången, men var mer försiktig i framtiden!

Så nu säger jag det till dig också: Var inte fascisternas nyttiga idiot!

 

Vitt privilegium och strukturell rasism på svensk TV

Vitt privilegium innebär att personer som rasifieras som vita har fördelar som inte andra har. Deras handlingar mäts med en annan måttstock än personer som rasifieras som icke-vita. Den strukturella rasismen är osynlig för den som inte utsätts. Ibland är den även osynlig för den som utsätts. Osynlig, men kännbar. Vad jag menar är att det oftast är svårt att sätta fingret på diskrimineringen som följer av strukturell rasism.

Vitas privilegium och strukturell rasism hos Malou von Sivers på TV4

Därför är jag glad att Malou von Sivers gav oss ett glasklart exempel på strukturell rasism. Om du inte utsätts för rasism själv så tänker du säkert att Malou von Sivers inte kan vara rasist. Hon bjuder ju in gäster av alla möjliga ursprung och hon intervjuar alla grupper i sitt program. Inslaget med Greekazo var rättfärdigat eftersom han skriver våldsförhärligande, drogromantiserande och sexistiska texter tänker du kanske.

Läs den här texten

Du å’ jag kan slösa tid

Du å’ jag kan röka weed

Folk dom hatar på mig för att benim kan förstöra beats

Tro mig kan förstöra liv

Kommer med min mördarbil

Brr brr, mannen kom om du vill köpa k’s

Ordlista

Weed – marijuana eller hasch

Benim – (turkiska) min älskling

K’s – kulsprutor

När man läser texten så förstår man att Malou von Sivers satte fokus på rap-texterna och ifrågasatte rapparens omdöme. Eller hur? Alla som ondgjort sig på Greekazo’s texter skulle självklart bli lika upprörda om han hade varit vit. För det handlar inte om hudfärg. Det handlar om att göra en stark markering mot våldsförhärligande, drogromantiserande och sexistiska texter. Kritiken hade varit samma om rapparen hade varit vit.

Greekazo och Einár

Två rappare som är lika gamla. Den ena blev inbjuden till Malou von Sivers tillsammans med sin mamma under ”mamma-veckan”. Den andre blev inbjuden under veckan om droger. Båda är minderåriga. Den ena satt med sin målsman och myste i soffan. Den andra satt själv med två vuxna som avkrävde svar på hur problematiken med våld och droger i samhället ska lösas. Läs texten ovan igen. Den är inte skriven av Greekazo. Den skrevs av Einár. Rapparen som hyllades av Malou von Sivers medan hans mamma satt bredvid och myste. Så hur var det nu igen med likabehandlingen?

Skillnad i intervjuer

Det var inte bara vem som satt bredvid som skilde sig mellan de två intervjuerna. Berivan Beauvoir Arslan har gjort en riktigt bra ihopklippning av de två intervjuerna. Teamet bakom Malou har förberett två vitt skilda intervjuer med två rappare i samma ålder som sjunger om samma saker. Se videoklippet nedan där båda intervjuerna visas omvartannat.

Malou von Sivers ursäkt

Du som följt debatten har förmodligen läst att Malou von Sivers bett om ursäkt. Så varför älta i det här? Varför inte bara gå vidare?

Malou von Sivers säger i en intervju med Aftonbladet att hon var ”nyfiken”, men att hon håller med om att ”i det här fallet blev det obalans och att Greekazo kunde fått större utrymme att prata om sin musik”. Hon säger också att hon hoppas att Greekazo vill komma tillbaka och prata om sin musik. Det är en typisk PR-pudel för att tysta kritiker utan att behöva förändra sitt beteende.

Det hon skulle sagt var: ”Med facit i hand har vi inte behandlat Greekazo på samma sätt som vi behandlat andra rappare. Vi behöver rannsaka oss själva och se över våra rutiner. Kanske ta in en konsult som kan hjälpa oss på vägen för så här får det inte bli igen.”

Inte bara Malou von Sivers utan ett helt team

Jag tror inte att Malou von Sivers eller hennes team som förberedde de båda intervjuerna har tagit åt sig av kritiken. Jag tror inte att de har satt sig ner och funderat över vad som gick fel i förberedelserna och under själva intervjuerna. Helt ärligt så tror jag att de skakar av sig kritiken eftersom de inte upplever sig som rasister. Följden blir att de fortsätter att upprätthålla rasistiska strukturer och att visa upp rasistiska stereotyper. Om Malou von Sivers vill göra något för att förbättra situationen för ungdomar i utsatta förorter så borde hon rannsaka sig själv och vilka rasistiska stereotyper hon upprätthåller i sitt program.

Förra veckan såg jag Malou von Sivers och jag ville så oerhört gärna stoppa henne och fråga om hon tagit till sig av kritiken som riktats mot henne de senaste dagarna. Jag tittade snabbt på klockan och insåg att jag skulle komma försent om jag stannade till för att prata. Väl på bussen frågade jag mig själv om det hade gjort någon skillnad om jag hade pratat med henne. Vad hade jag fått för svar?

De priviligierade håller varandra om ryggen

Flera profiler har gått ut och försvarat Malou von Sivers, bland annat hennes TV4-kollega Marcus Samuelsson. Rapparen Einár balanserar mellan kritik och försvar. Det verkar som om han varken vill stöta sig med sin målgrupp (som också lyssnar på Greekazo) eller med etablissemanget som Malou von Sivers tillhör. Så han kritiserar, men säger också att Greekazo hade kunnat stå på sig. Till skillnad från Petter som alltid påpekat att hans framgångar bygger på föregångare som Latin Kings och andra som rasifieras som icke-vita så vill inte Einár ta till sig att han är priviligierad och behandlas annorlunda än rappare med en mörkare hudfärg.

Vad kan du göra?

Börja med att se de två intervjuerna. Inte bara en gång. Se dem ett par gånger. Fundera över hur de två rapparna blir presenterade, vilken miljö de sitter i, vilka frågor de får. Känner du igen liknande situationer?

Maryem Nasri sittandes på Stureplan. Illustrerar en reflektion över vitt privilegium och strukturell rasism på svensk TV.
Fotograf: Caroline Frankesjö www.carolinefrankesjo.se

Det är just i det slentrianmässiga som den strukturella rasismen gror. Det är när vi inte ifrågasätter vårt beteende som vi gör skillnad utan att märka det. Ofta intalar vi oss själva att vi har en god anledning, precis som Malou von Sivers och hennes team intalade sig att det handlade om Greekazos texter. Ta en titt på Malou von Sivers kroppsspråk och mimik när hon pratar med de två rapparna. Fundera på om det finns situationer när du dömer någon på förhand och det visar sig i ditt kroppsspråk. Börja där, så har du kommit en lång väg.