Tag Archives: Digitala annonser

Digitala annonser är alla annonser som finns online, de kan också kallas onlineannonser eller internetannonser. Digitala annonser finns i många olika format, det enklaste är textannonser som bara består av text och länk. Bannerannonser finns i olika format och storlekar, de vanligaste formaten för bannerannonser är jpg, flash och HTML5, men gif och png går också ofta att använda vid produktion av digitala annonser.

Dolda maktstrukturer hindrar digitalisering av marknadsföring

Som strateg inom onlinemarknadsföring har jag ofta blivit frustrerad över företagsstrukturer som sätter hinder för effektiv onlinemarknadsföring. Det är förvånande hur många företag som inte har koll på sina marginaler, och hur många e-handlare som upphandlat system som inte stöder effektiv marknadsföring. Jag har ofta frågat mig hur dessa upphandlingar har gått till och vilka kravspecifikationer som togs fram inför upphandlingarna. Lika ofta har jag förvånats över marknadschefer som hellre pratar månadsbudget än vilka produkter som ger högst marginal.

Digital marknadsföring

Utgår inte från budget, utan från marginaler på kategori- och produktnivå. Det kräver att organisationen har gjort sin hemläxa och räknat på marginaler. Organisationen måste också ha satt upp strukturer för  att följa upp ROI (return on investment). För att kunna göra det behöver analytiker kunna dra ut rapporter som visar hur stor andel av köp som returneras, vilka kategorier eller produkter som ger högst marginal och vilka målgrupper som är mest lönsamma. Analysverktyg som Google Analytics måste integreras med e-handelssystemen, och webbansvariga måste säkerställa att Google Analytics alltid finns på plats. Det kan tyckas som självklarheter, men jag har varit med om verksamheter där det inte gått att integrera e-handelssystemen med Google Analytics.

Räkna på marginaler

Räkna på marginaler lär sig gymnasieekonomer. Att räkna ut täckningsbidrag (TB) på olika sätt ingår också i företagsekonomiska grundkurser på gymnasiet, högskola och universitet. Det är med andra ord grundläggande kunskaper för alla som har läst företagsekonomi, oavsett inriktning. Ändå har förvånansvärt få företag kontroll över hur marginaler ser ut för olika produkter och produktgrupper. Självklart är det min egen uppfattning, men genom åren har jag jobbar på och stora, små och mellanstora företag i olika branscher. Få av de företagen har jobbat fullt ut med marknadsföring som bygger på hur stora marginalerna är.

Med onlinemarknadsföring kan företag marknadsföra enskilda produkter. För att veta vilken mix av produkter och kanaler man ska satsa på måste företaget ha koll på marginaler per produkt och kanal. En produkt kan gå bättre via Google-annonsering än via Instagram-annonsering medan en annan produkt som säljs av samma företag kan gå bättre på Instagram. Det finns inga självklara svar.

En stor risk är att företag ökar försäljningen av lågmarginalprodukter vilket kan leda till minskad vinst istället för ökad vinst. Ett företag jag jobbade med sade att de hade produkter med 12% marginal och produkter med 40% marginal. Vi bestämde att vi skulle hitta strategier för att pusha mer för produkterna med 40% marginal då kostnaden för marknadsföringen låg på 12,5-20%. När företaget skulle ta fram en lista över högmarginalsprodukterna så kom det fram att de inte hade räknat in alla kostnader för dessa produkter. Det visade sig att marginalen inte alls var högre på dessa produkter och så småningom var de tvungna att stänga av marknadsföringen.

Om du inte har koll på marginalerna kan du hamna i samma sits och bli tvungen att stänga av all marknadsföring.

Varför har företag inte koll på vinstmarginalerna?

Min erfarenhet är att brist på kunskap och transparens gör att olika avdelningar inte delar tillräckligt med information mellan varandra. Ofta är det ”vattentäta skott” mellan avdelningar. De rapporterar uppåt men inte till varandra.  Avdelningar beställer in de system som behövs för det dagliga arbetet, utan att koordinera med övriga avdelningar och säkerställa att systemen är kompatibla. Sedan står man där med ett lapptäcke av system som inte går att koppla samman. Det blir då svårt att få fram tillräknelig information. Medarbetare får exportera rapporter från olika system och försöka ställa samman analyser på egen hand. Då riskerar viktig information att ”falla mellan stolarna”.

Ledningen måste ha ett helikopterperspektiv

Ledningen måste ha ett helikopterperspektiv och inse att de behöver ta in digitala strateger som kan göra en genomgång av samtliga system från CRM och lagersystem till analysverktyg för sajt och sociala medier. Allt måste hänga ihop.

Ledningen måste också ta in kunskap från konsulter. Jag var i kontakt med ett företag som sa sig behöva hjälp inom ett visst område för ”vår marknadsansvariga har pratat med sin pojkvän som sagt att vi behöver marknadsföra oss via den här kanalen”. Företagets marknadsansvariga hade ingen utbildning inom marknadsföring. Pojkvännen jobbar på ett företag som dragit ner på personal (100-tals om inte över 1000 har fått sluta). Ett företag som gjort en totalt havererad investering i ett marknadsföringsverktyg som de fick lägga ner. Jag tog fram massor med argument för en strategi som skulle få dem att växa via andra kanaler både i Sverige och internationellt. Jag berättade att jag skulle kunna hjälpa dem med rekrytering av kompetent personal för att säkra en internationell tillväxt.

Trots att de sa att jag ”hade gjort en bättre sammanfattning och hade bättre kunskap om företaget efter 2 timmars möte än vad vår VD hade efter en månad hos oss” så valde de att inte samarbeta då jag inte var tillräckligt nischad. De ville ha en specialist som endast hade jobbat med en sak, inte en generalist med bred erfarenhet och helikopterperspektiv.

Dolda maktstrukturer sätter hinder för digitalisering.

 

I vilka sammanhang syns varumärken?

Många företag vill kunna styra vart deras varumärken visas. Idag finns både transparenta digitala kanaler, och digitala kanaler där det är svårt att ha kontroll över i vilket sammanhang varumärket syns.

Re-targeting

Det blir allt vanligare att e-handlare och andra annonsörer använder sig av re-targeting. Re-targeting innebär att en ”cookie” läggs i besökarens webbläsare när denne är på en sajt. När besökaren sedan går vidare till Facebook, en tidningssajt eller någon annan sajt som säljer annonsutrymme för re-targeting så visas annonsen där.

Tanken med re-targeting är att den som har besökt en sajt utan att slutföra ett köp, skriva upp sig på ett nyhetsbrev eller liknande behöver bli påmind om att komma tillbaka. Genom att se annonserna i olika sammanhang blir användaren påmind och kommer så småningom tillbaka till sajten. Förhoppningsvis för att köpa något, skriva upp sig för ett seminarium eller för att prenumerera på ett nyhetsbrev.

Problemet är att annonsören sällan har kontroll över vilka annonsytor som ingår i re-targeting. Om Facebook är med kan annonserna visas i Facebook-grupper med våldsinnehåll eller annat olämpligt innehåll. Den ovana besökaren kan då koppla samman annonsören med innehållet i gruppen, utan att förstå att kopplingen skett via re-targeting.

Det finns re-targetingleverantörer som tillåter svartlistning av sajter som annonsören inte vill förknippas med. Problemet är då att annonsören inte vet vilka dessa sajter är, förrän de har börjat visa annonser. Först därefter kan de svartlistas. Andra har ett system där annonsören vitlistar de sajter. Då har annonsören större kontroll, men å andra sidan tar det tid att bygga upp ett stort nätverk när alla sajter måste kontrolleras innan de läggs till. För att re-targeting ska fungera optimalt krävs stora volymer så att det finns underlag för dataanalys och styrning.

Google Display Network

Google Adwords är inte bara textannonserna vi ser i sökresultaten på Google. Google har också ett stort annonsnätverk på YouTube, bloggar och andra sajter. Jag har tidigare skrivit om Google Adsense som är bloggarnas sida av Google Adwords. Alla som har en sajt med annonsutrymme kan ansluta sig till Google Display Network. Även om annonsörer kan välja kategorier och välja bort andra kategorier är det svårt att styra vart annonserna hamnar. Kategoriseringen bygger till stor del på information från sajtägarna, och det är inte alltid den stämmer.

Google logoEtt stort antal annonsörer har nu börjat lägga märke till att deras varumärken syns i sammanhang de aldrig hade godkänt, om de hade fått frågan. Enligt branschtidningen Resumé har flera företags varumärken synts tillsammans med hatvideos på YouTube. Resumé skriver om flykt från Google. Min erfarenhet är dock att den största andelen annonspengar i Googles nätverk sker via textannonserna i sökresultaten. Även om allt fler har upptäckt YouTube som annonskanal, är det inte där lejonparten av annonspengarna läggs. Så även om annonsörerna lämnar YouTube och Display-nätverket tror jag inte att det innebär att de lämnar Google helt. Det sätter dock press på Google (förmodligen på Facebook och andra som inte heller vill tappa annonspengar) att ta itu med problemen. Google har meddelat att de ska se över annonsörernas möjligheter att välja vart annonserna visas. Jag hoppas att de även börjar städa YouTube och Google Display Network från hatfull propaganda och sajter som producerar falska nyheter. De ska inte kunna få intäkter av annonspengar, tycker jag.

Affiliatemarknadsföring

Precis som med re-targeting jobbar affiliatenätverk olika. En del affiliatenätverk släpper på samtliga publicister på affiliteprogrammen och så får annonsörerna gå in och svartlista de som inte ska vara kvar. På Awin, där jag jobbar, har vi vitlistning av publicister. Det innebär att varje annonsör kan sätta upp egna regler för vilka publicister som ska accepteras på programmet. Sedan är det antingen annonsören själv, eller någon av oss i annonsörsteamet, som godkänner publicister i enlighet med riktlinjerna. Vi går igenom samtliga publicisters sajter innan de godkänns på affiliateprogrammen.

Självklart finns även allmänna riktlinjer för publicister som skriver upp sig i nätverket. Om de inte följer de etiska reglerna kan de bli avstängda. Vi har ett särskilt team som kallas Network Watch Team, dit vi kan anmäla publicister som inte följer de etiska riktlinjerna. En del annonsörer tillåter alla publisister, oavsett vertikal, så länge de följer nätverkets etiska regler. Andra annonsörer är mer restriktiva och vill själva godkänna varje enskild publicist utifrån egna riktlinjer.

Annonsörer & annonsnätverk måste ta ansvar

Jag hoppas att vi nu går in i en period där annonsörer ställer högre krav på annonsnätverken och där annonsnätverken tar ansvar för de sammanhang där annonser visas. Falska nyheter, våldspropaganda och olagligheter ska inte kunna frodas genom att få annonspengar. Jag vågar nog säga att majoriteten av konsumenterna inte vill betala för att produkter ska visas i dessa sammanhang.

Google AdSense – bloggares Google-annonser

Det finns många sätt att tjäna pengar på en blogg. Att öppna upp sin blogg för Googles annonsnätverk är ett sätt. Annonsnätverket kallas Google Display Network, den som betalar för att få sina annonser visade använder Google Adwords. Den som visar andras annonser på sin sajt har Google AdSense.

Jag har själv aldrig haft Google-annonser på någon av mina sajter, min erfarenhet är främst från annonsörssidan. Nu är jag med i branschorganisationen We are influencers of Sweden där inkomster diskuteras väldigt mycket. Så på förfrågan från min fina bloggkollega Clara Löfvenhamn, som driver Bossbloggen, har jag gjort en djupdykning i Google AdSense.

Det här behöver du för att komma igång

  1. Google-konto

    Om du har en gmail-adress så har du redan ett Google-konto. Har du inte gmail så skapas ett Google-konto när du registrerar dig för Google AdSense.

  2. Webbplats som du själv äger

    Du kan inte ha Google AdSense på din blogg om du har den på en portal, tex WordPress.com eller liknande. Du måste äga en egen domän. På din domän kan du ha vilket CMS du vill, tex WordPress.org, Drupal eller EpiServer. Är du osäker på skillnaden mellan WordPress.com och WordPress.org så har jag skrivit om skillnaderna mellan WordPress-versionerna här. Din sajt ska också följa Googles policy. Den innehåller regler kring hur man genererar trafik till annonsörerna, vilket innehåll man har på sin sajt och sekretessbestämmelser.

  3. Kontaktuppgifter och bankkonto

    Slutligen behöver du lämna dina kontaktuppgifter i form av telefonummer och adress, så att Google kan verifiera att du är en person. Google behöver också ett bankkonto-nummer att betala in intäkterna på.

Vad tjänar man på Google AdSense annonser?

Det är supersvårt, för att inte säga omöjligt att svara på vad man tjänar på Google-annonser. Betalning sker per klick (CPC) eller per tusen visningar (CPM). Därför är det bra att ha rejält med trafik på bloggen för att få intäkter att räkna med. Annonsörerna lägger bud via Google Adwords för att deras annonser ska visas. Hur mycket en annonsör är beredd att betala per klick (CPC) eller per tusen visningar (CPM) beror på hur deras marginaler ser ut. Eftersom det är ett budsystem beror det på om det finns många annonsörer som slåss om annonsytorna inom Google Display Network. Idag vill allt färre annonsörer betala per tusen visningar (CPM) då osäkerheten om visningarna kommer att generera försäljning eller inte är stor. De flesta annonsörer lägger därför bud per klick. Ett klick kan kosta allt från 1,50 kr till flera hundra kronor för en annonsör. Som publicist får man då räkna på hur många besökare man har och hur många av besökarna som klickar på annonser. Generellt sett har text-annonser högre konverteringsgrad (högre andel som klickar) än bannerannonser. Textannons är ett annat ord för en textlänk som hänvisar till en annonsör. En konverteringsgrad på 2-3% på textannonser är bra för en blogg som inte jobbar aktivt med konvertering, medan 0,01 % är en relativt god konverteringsgrad för bannerannonser.

Fördelar med Google AdSense

En av fördelarna med Google AdSense är så klart att det är relativt enkelt att komma igång. Med enkelt menar jag att det inte finns några trösklar i form av krav på antal besökare per månad eller liknande. Inte heller behöver man som bloggare jaga annonsörer själv, utan det sköts via ett konto hos Google AdSense.

Det finns massor med inställningar för den som vill bestämma storlek på annonserna, vilket språk de ska vara på samt vilka olika ämneskategorier som ska visas.

Google har gjort anpassningar för att uppfylla lagkrav, exempelvis har alla Google-annonser tydlig annonsmärkning. Det finns också ett kryss i övre högra hörnet på annonserna, som möjliggör för webbesökare att välja att ta bort den enskilda annonsen och ange orsak till att inte vilja se den.

Google har massor med information om hur man kan sökmotorsoptimera för att få mer trafik, optimera annonsvisningarna för att tjäna mer pengar och information om lagar, regler och policys. Det finns både skriftlig information och en mängd korta YouTube-videos med instruktioner. Informationen finns lättillgänglig när man registrerar sig för AdSense. Under registreringsprocessen kan man också skriva upp sig för olika typer av nyhetsbrev så att man håller kunskaperna aktuella.

Nackdelar med Google AdSense

Jag har valt att inte ha Google AdSense för att jag inte tycker att det är snyggt med massor med annonser. Dumt egentligen då det är en möjlighet att tjäna pengar på bloggen, men just nu skriver jag för att jag gillar att dela med mig av mina erfarenheter och för att jag genom att göra research för blogginlägg både håller mina kunskaper uppdaterade och lär mig nya saker.

Något som många bloggare verkar ha problem med är att styra annonserna så att de stämmer överens med bloggarens värdegrund. Google matchar innehåll på sajten med annonser, men även om jag bloggar om mat och hälsa kanske jag inte känner att jag kan stå för alla olika dieter som det görs reklam för. Eftersom jag inte själv har publicerat annonser på min blogg vet jag inte hur specifik man som publicist kan vara i sina val. Som annonsör hade jag ofta problem med att hitta lämpliga sajter, så jag kan tänka mig att problemet är liknande för både publicister och annonsörer. Nedan finns en video som visar hur man kan välja bort kategorier och specifika webbplatser så att de annonserna inte visas.

En annan nackdel är att det är relativt små intäkter via Google AdSense, om man jämför med andra intäktskällor för bloggare. Å andra sidan är det inte engångssummor, utan en kontinuerlig intäktskälla.

Andra intäktskällor för bloggare

Affiliatemarknadsföring

Idag finns det många sätt för bloggare att tjäna pengar. Själv jobbar jag med affiliatemarknadföring till vardags. Affiliatemarknadsföring påminner om Google AdSense så till vida att det är en kanal som ger kontinuerliga intäkter under en längre period. Jag har tidigare skrivit om affiliatemarknadsföring, men kortfattat kan man säga att bloggare får betalt när deras besökare genomför ett köp på annonsörens e-handelssajt inom 30 dagar från klick på blogglänken. Betalning sker i form av provision som ofta är en procentandel av köpesumman. Inom Retail är 10-12% vanlig ersättning.

Skriva på uppdrag

Bloggare kan få uppdrag att skriva blogginlägg om en annonsörs tjänster eller produkter. Självklart är det fantastiskt att bli tillfrågad om samarbeten, eller lyckas få tag i en grym annonsör som vill samarbeta. Här är det dock viktigt att ha koll på vilka lagar som gäller.

Ta emot produkter som betalning?

Det går inte att ta emot produkter hur som helst. Produkter kan endast tas emot om det gäller produkttester och då ska det vara produktprover, inte produkter som kan användas under en längre tid. Annars kan man bli skyldig att betala skatt på värdet av produkten. Bättre då att ta betalt för uppdraget, på samma sätt som man skulle ta betalt för att skriva artiklar i en tidning.

Tydlighet gällande reklamsamarbeten

Det är viktigt att vara tydlig med att blogginlägget skrivits på uppdrag och vem som är uppdragsgivare (annonsör). Har inte blogginlägget märkts upp på rätt sätt så kan det röra sig om brott mot marknadsföringslagen.

Det är viktigt att känna till lagar och regler, att inte bryta mot marknadsföringslagen eller andra lagar.  We are influensers of Sweden har massor med information om vilka lagar och regler som gäller samt hur man gör för att uppfylla kraven. Jag rekommenderar varmt alla som vill få intäkter genom reklamsamarbeten att besöka deras sajt, men också att gå med i nätverket för att ta del av utbildningar, seminarier och ha möjlighet att marknadsföra sig mot annonsörer.

Vad kostar Google-annonsering?

Jag får ofta frågan vad Google-annonsering kostar per klick. Det går inte att svara på eftersom ett klick kan kosta allt från 0,50 SEK upp till 650 SEK eller mer, även om det sällan ger värde för pengarna att betala så mycket som 650 SEK per klick.

Google adwords - annonsering online, nu är det endast fyra i toppen och högerspalten tas bort.

Fel att fokusera på vad Adwords kostar per klick

Egentligen är det dock fel att bara fokusera på kostnad per klick. Det är kostnaden per order eller per genomfört köp som är intressant. Inom affiliatemarknadsföring så betalar annonsören ofta en procentuell andel av intäkten, eller en fast provision. Annonsören kan då avslå provision för köp som inte genomförts (exempelvis returer). Den som annonserar på Google bör estimera hur stor andel av trafiken från Adwords som slutar i ett köp, för att kunna beräkna den genomsnittliga kostnaden per order. Den e-handlare som har mycket trafik kan gå ner på sökfrasnivå och beräkna den genomsnittliga kostnaden per sökfras eller grupp av sökfraser.

Vid köp direkt online, utan långa handläggningstider, är kostnad per genomfört köp det absolut bästa måttet. För att kunna mäta kostnad per köp krävs dock att mätpunkten är korrekt placerad. Att placera ut koden för genomförd order eller genomfört köp på rätt ställe slarvas det allt för ofta med. Många gånger sätts koden i början av ett formulär, i en kundkorg eller på en tacksida efter genomfört köp som kunden kan återvända till. Problemet med dessa mätpunkter är att de kan påverkas i efterhand och därför ge skeva resultat. För att få en korrekt mätning av kostnad per order eller genomfört köp gäller det att ha en mätpunkt som inte går att påverka efter att köpet är genomfört. Ibland kan det vara svårt, särskilt för företag som vill erbjuda sina kunder flexibilitet och möjlighet att påverka en kundkorg från det att betalning har skett tills varorna skickas. Det kan exempelvis gälla klädföretag eller andra vars kunder fyller på kundkorgar i omgångar innan ett köp genomförs. Att balansera mellan att ge kunder flexibiltet och att kunna följa upp på rätt sätt är inte alltid lätt. Det gäller dock att ha kunskap om för- och nackdelar med val av mätpunkt samt att kunna använda sig av exempelvis schablontal för att komma så nära en korrekt mätning som möjligt. Så innan du sätter igång en ny annonskampanj: se till att ha koll på mätpunkten för konvertering

PPC-specialist, SEM-specialist eller Kampanjansvarig?

PPC står för Pay Per Click och är ett av de vanligaste sätten att betala för annonser på nätet. En PPC-specialist arbetar främst med textannonser på exempelvis Google, Yahoo, Eniro och Facebook.

SEM står för Search Engine Marketing och är ett bredare begrepp än PPC. SEM-specialisten arbetar med olika typer av internetmarknadsföring, såväl betalda annonser som sökmotorsoptimering. I SEM-specialistens roll ingår även annonsering i affiliatenätverk och på Facebook, Linkedin och andra sociala media plattformar.

Kampanjansvarig ansvarar för olika typer av kampanjer, det kan vara Google Adwords, Yahoo sponsrade länkar eller Affiliatemarknadsföring.

Gränserna mellan de olika rollerna kan ibland vara flytande, ofta är de en del av webbredaktörens arbete.

Betalningsmodeller inom onlinemarknadsföring

Inom internetmarknadsföring används många engelska ord och förkortningar. Många gånger används de engelska orden även om det finns svenska motsvarigheter.

Betalningsmodeller inom onlinemarknadsföring

När det gäller annonsering online finns det många olika betalningsmodeller. Inom affiliatemarknadsföring, som jag jobbar med just nu, så sker betalning oftast per genomförd konvertering. Därför kallas affiliatemarknadsföring ofta också för prestationsbaserad marknadsföring. Som jag skrivit om tidigare så finns olika typer av konvertering och för att det ska kallas prestationsbaserad marknadsföring bör det ligga långt ner i konverteringstunneln, nära ett köp. CPA står för Cost Per Aquisition och kan vara antingen en försäljning eller ett prospekt i form av en ansökan för lån eller kreditkort eller registrering för nyhetsbrev och liknande. Vill man vara mer specifik kan man säga CPS Cost per Sale för försäljningar och CPL Cost Per Lead för prospektering. Om man köper affiliatemarknadsföring via ett nätverk tillkommer också nätverkets avgifter, de kan antingen redovisas separat eller inkluderas i totalkostnaden per försäljning/prospekt i en så kallad CPO-modell Cost Per Order. Adwords-annonsering betalas oftast per klick CPC Cost Per Click, men det går också att betala för visningar bannerannonsering i Googles Displaynätverk. Då betalar man per tusen visningar och måttet CPM står för Cost Per Thousand Views, där M representerar tusen enligt det latinska nummersystemet. CPM används ofta som mått för bannerreklam, men det finns också sajter som tar betalt i en fast kostnad per vecka eller månad.

CPM-kampanjer och fasta priser

När man betalar i CPM eller en fast kostnad så finns inga garantier för kampanjen. Än så länge finns inte ens enhetliga mått för att mäta visningar. Med alla olika skärmstorlekar som finns idag är det svårt för sajter att garantera antal visningar. Det händer att visningar räknas trots att annonsen legat utanför skärmen. Vissa system räknar visningar trots att annonserna inte hunnit laddas när besökaren skrollar ner. Fasta priser och CPM-kampanjer har ofta krav på höga budgetar och passar därför bäst för företag som har utrymme för en egen varumärkesbudget, utan krav på direkt prestation. Att jobba med varumärke är ett långsiktigt arbete och kräver andra typer av mätningar än försäljningssiffror, som exempelvis ökad direkttrafik till en sajt eller undersökningar som visar om konsumenter nämner varumärket spontant.

En sammanfattning av betalningsmodeller

CPM – Cost Per Thousand Views (M = Mille)

CPC – Cost Per Clic

CPL – Cost Per Lead

CPS – Cost Per Sale

CPA – Cost Per Aquisition

CPO – Cost Per Order

Olika vertikaler inom affiliatemarknadsföring

Inom affiliatemarknadsföring brukar vi dela upp olika sorters publicister i vertikaler. När man säger publicist tänker de flesta på tidningar, men publicister inom affiliatemarknadsföring är så mycket mer än tidningssajter. Nu blir det svengelska för vi använder engelska ord på mitt jobb och de flesta jag träffar i branschen gör det också, så det blir lite branschjargong med svengelska men jag kommer ge utförligare förklaringar på svenska.

Editorial sites

Editorials är det som de flesta kopplar ihop med publicister. Editorials är vanliga nyhetssajter, onlinemagazin och andra digitala tidningar med redaktionellt innehåll. I Sverige arbetar de flesta med bannerannonsering som betalas per tusen visningar (CPM) och inte prestationsbaserad marknadsföring, men i exempelvis Storbritannien är det vanligt att nyhetssajter jobbar med prestationsbaserad marknadsföring och vårt systerbolag Affiliate Window samarbetar med nyhetssajter som The Sun och i Norge är Nettavisen en av våra större publicister.

Blogs & Blog networks

Bloggare kan välja att ansluta sig direkt till affiliatenätverk, men det vanligaste är att bloggare är med i bloggnätverk som i sin tur förhandlar om provisioner med affiliatenätverken. Bloggare är viktiga för annonsörerna, framförallt för att de kan stärka ett varumärke hos målgruppen. Det är ett fåtal bloggare som kan generera rejäla försäljningssiffror, men tillsammans med andra bloggare i ett nätverk kan volymerna bli större och då finns också ett bättre förhandlingsutrymme. Det förs en del diskussioner om affiliatelänkar ska räknas som reklam eller inte, vissa bloggare väljer att märka upp blogginlägg med affiliatelänkar som reklam för att vara på den säkra sidan.

Price Comparison sites

De flesta känner till prisjämförelsesajter som PriceRunner och Prisjakt, men det är få som kopplar dem till affiliatemarknadsföring. Prisjämförelsesajter kan jobba i direktsamarbete med annonsörer, eller via affiliatenätverk. Vanligtvis tar de betalt för försäljningar som skett via deras sajter, men det finns också jämförelsesajter som Compriser som har en klickbaserad betalningsmodell (CPC). Prisjämförelsesajter kan ha avancerade algoritmer som väger in populäritet, konverteringsgrad, provision och flera andra parametrar för att vara både relevanta och få bra intäkter.

Shopping Directories

Till skillnad från jämförelsesajter så är ”Shopping Directories” mer som kataloger som listar produkter utan möjlighet att jämföra pris. Deras algoritmer är något enklare, men även de väger in flera parametrar som bestämmer vilka produkter som ska visas.

Voucher publishers

rabattkodssajter i Sverige och DanmarkPublicister som erbjuder rabattkoder till sina besökare. En del annonsörer är rädda för att hur deras varumärke ska upplevas om de erbjuder rabattkoder. Idag finns dock många exklusiva annonsörer som ger ut rabattkoder för att nå ut till en målgrupp som vill känna att de har gjort ett bra köp. Flera rabattkodsajter har blivit så stora att de själva blivit kända varumärken som exempelvis CupoNation. Andra växer snabbt genom samarbete med större tidningar eller mediahus så som Kickback/Aftonbladet, Kampanjjakt/ Expressen och Shopsaver/AllerMedia. De annonsörer som inte är med på rabattkodssajter går miste om en växande målgrupp.

Loyalty sites & apps

Lojalitetssajter och appar blir allt vanligare. Några exempel är Studentkortet.se och Mecenat som samlar erbjudanden för studenter som använder deras kort både offline och online. Personalkortet för anställda och SAS Eurobonus för de som flyger ofta. I Norge har Trumf vuxit sig till en stor lojalitetspublicist.

Cashback publisherspengar tillbaka på köp

Cashback är gammal hederlig återbäring, som Victor Dahlborg co-funder & CMO på Refunder sa på ett av våra seminarier. Cashback är pengar tillbaka när man handlar på samma sätt Konsum-medlemmar tidigare kunde få 2% tillbaka på allt de handlat under året. Numera har Coop ett lojalitetsprogram där medlemmarna får poäng som de kan handla för, men på nätet växer Cashback-sajterna där man får pengar på kontot framförallt hos en yngre målgrupp som gärna får pengar tillbaka på sina köp.

3rd party publishers & tech partners

Som jag skrivit om tidigare så kallar vi på zanox också tredjepartslösningar och tekniska partners för publicister, även om det inte är helt korrekt eftersom de till skillnad från ovanstående vertikaler inte publicerar annonser. Jag kommer att återkomma till tredjepartslösningar och tekniska partner, det finns en hel del att fördjupa sig i här.

Vad kommer INTE hända 2016?

I början av året höll jag en föreläsning för Shenet, tillsammans med min kollega Benjamin Mullen. Jag inledde trendföreläsningen med att prata om vad som inte kommer att hända 2016. När vi pratar trender är det lätt att det blir mer önsketänkande än verklighet, då den majoriteten sällan hinner med i samma takt som trendspanarna.

Här kommer några av de saker som enligt analyser av eMarketer inte kommer att slå igenom 2016.

Problemet med AdBlockers kommer inte att lösas

Som jag skrivit om tidigare så är annonsblockerare ett växande problem för många publicister. Någonstans måste publicister få intäkter ifrån för att kunna fortsätta sin verksamhet, producera bra innehåll samt utveckla sin digitala tjänst. Det är kostsamt och genom att använda annonsblockerare så hindrar du som besökare publicister från att få intäkter. Det finns så klart andra intäktskällor, men det är svårt att hitta intäktskällor som fungerar för besökare, publicister och annonsörer. Betalväggar är en väg att gå, men då är det svårare att få spridning på artiklar och annat innehåll eftersom besökarna måste betala innan de får ta del av innehållet.

Problemet med mätning av viewability kommer inte att lösas

En stor andel annonsering betalas idag per tusen visningar (CPM), vilket innebär att det måste finnas ett mått för att mäta visningar. Tyvärr gör den enorma floran av skärmstorlekar att det är svårt att säkerställa att annonser varit synlig för besökaren. En annan faktor försvårar mätning av faktiska visningar är sidor som laddar annonser långsamt eftersom besökaren då kan ha hunnit skrolla förbi annonsen när den blir synlig, eller så kan besökaren till och med ha hunnit klicka sig vidare till nästa sida. Branschorganisationen IAB jobbar på att ta fram riktlinjer för desktop och därefter för mobila skärmar, men det är en bit kvar innan det finns allmänna riktlinjer och även då kommer vissa problem kvarstå.

Viewability - olika definitioner

Facebook kommer inte ta död på YouTube

Att Facebook nu infört möjlighet att ladda upp videos direkt i statusuppdateringar, utan att lägga dem på YouTube först innebär inte att YouTube som plattform kommer att försvinna. Trots att Facebooks algoritm ger bättre spridning för videos som laddas upp direkt på Facebook innebär det inte att YouTube kommer att dö. Vid millenieskiftet var det lättare för nya företag att snabbt ”ta död” på konkurrenter genom innovativa lösningar och genom att snabbt binda till sig många användare. Idag är flera plattformar så väletablerade att de inte konkurreras ut lika snabbt. Så YouTube kommer inte att dö 2016, men vad som händer längre fram är det ingen som vet.

Facebook kommer inte ta död på YouTube

Ungdomar kommer inte överge Facebook

Även om ungdomar i intervjuer säger att använder Snapchat, Instagram och andra appar så lever Facebook kvar som en infrastruktur på samma sätt som e-post. Ungdomar kanske inte loggar in lika ofta som tidigare, men de har inte helt övergett plattformen. Facebook har bara fått en annan roll bland olika nätverk och plattformar som ingår i ungdomars vardag.

Ungdomar kommer inte överge Facebook

Den digitala marknadsföringsbudgeten går inte om TV… ännu

Under 2016 kommer fortfarande amerikanska företag spendera en större andel marknadsföring på TV än på digitala kanaler. I år är det både OS och presidentval i USA, vilket kommer att driva upp efterfrågan av TV-annonsplatser. I en undersökning av Pyramid, gällande den svenska marknaden så står traditionella kanaler som tidningsannonser, trycksaker, skyltar och TV för ca 50% av företagens marknadsinvesteringar medan 30% går till digitala kanaler, 13% till PR och 10% till sociala medier. Eftersom alla traditionella medier redovisas som ett block i Pyramids undersökning är det svårt att säga om de digitala kanalerna har gått om TV i Sverige eller inte, men om man inkluderar sociala medier i digital marknadsföring så ligger det nära till hands att tro att den digitala budgeten har gått om, eller snart kommer att gå om TV-budgeten.

Hela min trendspaning kan du se här:

Bannerannonsering behöver inte vara krångligt

Igår hade vi på zanox besök av vår samarbetspartner Bannerflow som visade sitt fantastiska verktyg för att skapa banners i mängder på ett enkelt och smidigt sätt. Främst är det HTML5-banners som annonsörerna kan producera själva, men det går också att göra digitala annonser i gif, png och jpg samt använda jpg som ”fall-back” för användare med gamla webbläsare.

Reklaminlägg?

Nej, jag får inte betalt. Jag har verkligen haft dålig erfarenhet av bannerbeställningar och när jag ser hur enkelt det är med Bannerflow vill jag dela med mig av det. Kanske kan jag inte så mycket om hur man får till enkla och smidiga köp av banners via byrå för att jag mest fokuserat på sökmotorsoptimering och textbaserad annonsering online? Idag har jag kunder som använder banners, särskilt inom Retail är det framgångsrikt men många kunder som inte har kompetens inhouse att tillverka banners undviker att byta ut dem för ofta eftersom det är så långa ledtider och mycket arbete med att ta fram banners.

Krångliga köp av banners

Jag tycker produktion av banners har varit superkrångligt. För den som jobbar på ett större företag med nära samarbete med en byrå eller med ett inhouse-team som tillverkar banners så kanske det är en icke-fråga, men jag har suttit både på kundsidan och som konsult och fått frågor om att snabbt skapa ett gäng banners i olika storlekar. De flesta webbyråer jag pratat med gör inte bannerannonser. Kanske har jag letat på fel ställen, men de jag pratat med har bara jobbat med större webbutvecklingsprojekt. Reklambyråer kanske? Nja, där verkar många vara mer fokuserade på tryckt material än digitala annonser. Det är en djungel därute att hitta företag som snabbt och enkelt gör annonser. Bara en sådan sak som att veta vilka begrepp man ska söka på: banners, digitala annonser,  onlineannonser, vad heter det egentligen? Jag har fått massor av frågor från företag som sökt efter byråer som tillverkar banners och tyvärr inte kunnat ge något klockrent svar. När man väl har hittat en byrå som kan tillverka annonserna så gäller det ofta att beställaren själv har koll på vilka olika format och storlekar som behövs för att annonsera i olika kanaler online. Inom vårt affiliatenätverk finns tusentals publicister och de har alla helt olika typer av annonsutrymmen. Vi brukar därför skicka en lista med de vanligaste formaten som används av våra de flesta publicister (men det kan variera kraftigt mellan olika branscher) sedan är det bra om annonsören är beredd att ta fram nya format vid behov. Det kan exempelvis vara publicister som har ett särskilt format till sitt nyhetsbrev, eller på skräddarsydda landningssidor. Här kan det bli knepigt om annonsören ska göra efterbeställningar inför kampanjer som ofta har extremt kort planeringstid. Att skicka annonser fram och tillbaka på korrektur på flera olika språk (allt fler e-handlare verkar på en internationell marknad och behöver lokalanpassad annonsering), kan ta för lång tid och då faller möjligheten att få igång vissa kampanjer. En annonsör som ofta säger nej får tillslut inga erbjudanden om att vara med i kampanjer. Publicister tar de som är smidigast att samarbeta med. Ja, alla tänker inte bara i kronor och ören!

Så varför är Bannerflow så himla bra?

Det jag gillar med Bannerflow är att de har flera olika möjligheter att skala upp kampanjer och snabbt skapa ett stor antal annonser i olika format på flera olika språk.html5 banners och andra digitala annonser med bannerflow Först gör man en grundannons. Det är bra om den är medelstor och fyrkantig (eller nästan fyrkantig). Sedan använder man den som grund och kopierar över till större, mindre eller mer avlånga storlekar. Bannerflows verktyg anpassar bild- och textelement till de nya storlekarna, så att det blir nästan likadant på alla. Ja, nästan. Lite handpåläggning behövs för den som är noggrann. Det finns en funktion för att använda Google Translate som översätter samtliga banners till valda språk. Kan vara praktiskt för den som vill få en överblick över hur texterna ser ut, men kanske inte helt optimalt för den som vill försäkra sig om att grammatik och ordval är korrekt. Det härliga är att Bannerflow också har en funktion för att skicka annonserna till översättare.

Vad behövs för att komma igång?

Annonsproduktionen hos Bannerflow bygger på att det finns en bildbank med frilagda bilder som enkelt kan läggas på varandra i lager samt fonter, färger och övriga rekommendationer som finns i den grafiska profilen. Fonter och färger kan smidigt laddas upp i systemet, det går att välja mellan att ladda upp egna fonter eller använda Google-fonter som redan finns tillgängliga. Sedan är det bara att sätta igång och producera!

En till cool sak

Jag upplevde Bannerflow som ett innovativt och kul företag. I deras verktyg har de lagt upp mängder med widgets som adderar olika funktioner till annonserna. Det går att lägga på snö som faller, ha en skrapa som skrapar bort en bild och visar en ny därunder eller göra om annonsen till en videospelare. Jag är ett stort fan av Bannerflow, det känns som om digital annonsering kommer bli mycket roligare när fler företag upptäcker möjligheterna med deras verktyg!