Tag Archives: Adblockers

adblockers med förkortning ABP, annonsblockerare på svenskaAdblockers, eller annonsblockerare på svenska, är tillägg som kan laddas ner till webbläsare. Med adblockers slipper du annonser på olika sajter. Vissa adblockers har avtal med företag som gör att en del annonser visas ändå, exempelvis Google Adwords. Det brukar också finnas möjlighet för användarna att ”vitlista” sajter så att annonser på dessa visas. Annonser är ett sätt för sajter att få intäkter, med adblockers går de miste om dessa intäkter.

Vad kommer INTE hända 2016?

I början av året höll jag en föreläsning för Shenet, tillsammans med min kollega Benjamin Mullen. Jag inledde trendföreläsningen med att prata om vad som inte kommer att hända 2016. När vi pratar trender är det lätt att det blir mer önsketänkande än verklighet, då den majoriteten sällan hinner med i samma takt som trendspanarna.

Här kommer några av de saker som enligt analyser av eMarketer inte kommer att slå igenom 2016.

Problemet med AdBlockers kommer inte att lösas

Som jag skrivit om tidigare så är annonsblockerare ett växande problem för många publicister. Någonstans måste publicister få intäkter ifrån för att kunna fortsätta sin verksamhet, producera bra innehåll samt utveckla sin digitala tjänst. Det är kostsamt och genom att använda annonsblockerare så hindrar du som besökare publicister från att få intäkter. Det finns så klart andra intäktskällor, men det är svårt att hitta intäktskällor som fungerar för besökare, publicister och annonsörer. Betalväggar är en väg att gå, men då är det svårare att få spridning på artiklar och annat innehåll eftersom besökarna måste betala innan de får ta del av innehållet.

Problemet med mätning av viewability kommer inte att lösas

En stor andel annonsering betalas idag per tusen visningar (CPM), vilket innebär att det måste finnas ett mått för att mäta visningar. Tyvärr gör den enorma floran av skärmstorlekar att det är svårt att säkerställa att annonser varit synlig för besökaren. En annan faktor försvårar mätning av faktiska visningar är sidor som laddar annonser långsamt eftersom besökaren då kan ha hunnit skrolla förbi annonsen när den blir synlig, eller så kan besökaren till och med ha hunnit klicka sig vidare till nästa sida. Branschorganisationen IAB jobbar på att ta fram riktlinjer för desktop och därefter för mobila skärmar, men det är en bit kvar innan det finns allmänna riktlinjer och även då kommer vissa problem kvarstå.

Viewability - olika definitioner

Facebook kommer inte ta död på YouTube

Att Facebook nu infört möjlighet att ladda upp videos direkt i statusuppdateringar, utan att lägga dem på YouTube först innebär inte att YouTube som plattform kommer att försvinna. Trots att Facebooks algoritm ger bättre spridning för videos som laddas upp direkt på Facebook innebär det inte att YouTube kommer att dö. Vid millenieskiftet var det lättare för nya företag att snabbt ”ta död” på konkurrenter genom innovativa lösningar och genom att snabbt binda till sig många användare. Idag är flera plattformar så väletablerade att de inte konkurreras ut lika snabbt. Så YouTube kommer inte att dö 2016, men vad som händer längre fram är det ingen som vet.

Facebook kommer inte ta död på YouTube

Ungdomar kommer inte överge Facebook

Även om ungdomar i intervjuer säger att använder Snapchat, Instagram och andra appar så lever Facebook kvar som en infrastruktur på samma sätt som e-post. Ungdomar kanske inte loggar in lika ofta som tidigare, men de har inte helt övergett plattformen. Facebook har bara fått en annan roll bland olika nätverk och plattformar som ingår i ungdomars vardag.

Ungdomar kommer inte överge Facebook

Den digitala marknadsföringsbudgeten går inte om TV… ännu

Under 2016 kommer fortfarande amerikanska företag spendera en större andel marknadsföring på TV än på digitala kanaler. I år är det både OS och presidentval i USA, vilket kommer att driva upp efterfrågan av TV-annonsplatser. I en undersökning av Pyramid, gällande den svenska marknaden så står traditionella kanaler som tidningsannonser, trycksaker, skyltar och TV för ca 50% av företagens marknadsinvesteringar medan 30% går till digitala kanaler, 13% till PR och 10% till sociala medier. Eftersom alla traditionella medier redovisas som ett block i Pyramids undersökning är det svårt att säga om de digitala kanalerna har gått om TV i Sverige eller inte, men om man inkluderar sociala medier i digital marknadsföring så ligger det nära till hands att tro att den digitala budgeten har gått om, eller snart kommer att gå om TV-budgeten.

Hela min trendspaning kan du se här:

Betalväggar för digitala tidningar

Det härliga med #Blogg100 är upptäckten av så många nya bloggare och möjligheten att ta del av andras tankar och erfarenheter. Fredrik Wass brukar ha en lista med alla som deltar i utmaningen, men jag gillar också att följa #Blogg100 på Twitter för då får jag en hint om vad blogginläggen handlar om och kan på så sätt snabbt hitta intressanta bloggare inom olika ämensområden. Häromdagen ramlade jag över ett blogginlägg som handlade om Lokala betalväggar ur en användares perspektiv. För mig som arbetar med marknadsföring online är det intressant att läsa om hur användare uppfattar betalväggar. Jag tycker att alla upplevelser är viktiga att ta del av, oavsett om de representerar en majoritet eller inte. Ofta så finns det en stor tyst grupp bakom varje tanke som uttrycks.

Inom zanox Group (zanox & Affiliate Window) där jag jobbar, pratas det just nu mycket om betalväggar. Förutom att det alltid är intressant för oss att hålla oss uppdaterade med olika betalningssätt online så är vår majoritetsägare Axel Springer, ett av Europas största digitala mediehus. Inom Axel Springer har bland annat tidningen Bild Zeitung nyligen infört betalvägg.

Henrik Löwenhamn skriver i sitt inlägg att han tycker att betalväggar förstör internet. Jag kan förstå honom, för jag har själv många gånger irriterat mig på betalväggar. Särskilt när jag, precis som Henrik Löwenhamn, klickat på en länk via Twitter och kommit till en betalvägg. Henrik har löst detta genom att sluta följa publicister som är otydliga med om materialet de länkar till via Twitter är fritt tillgängligt eller inte. Jag tycker det är tråkigt att behöva avfölja för att det inte går att komma åt materialet, samtidigt kan jag förstå tidningssajterna som behöver få intäkter för att kunna driva sin verksamhet. Det finns dock flera olika sätt att lösa detta på. Betalväggar är ett sätt, och de används ofta för att andra metoder inte funkat så bra. Jag vet inte vilka metoder Gotlands Media, som Henrik Löwenhamn skriver om, har testat. Ofta inför sajter betalväggar för att de inte får in tillräckligt med intäkter andra vägar, som exempelvis via bannerannonser eller för att de inte känner till möjligheten att få intäkter via affiliatelänkar.

Affiliatelänkar på tidningssajter är betydligt vanligt i länder som Storbritannien och USA än vad de är i Sverige. I Norge har en av de största digitala tidningarna, Nettavisen, affiliatelänkar och får på så sätt betalt när de skriver om olika företag, produkter och tjänster. Det smarta med affiliatelänkar är att publicisterna själva bestämmer innehållet och sedan går till affiliatenätverket där de plockar länkar till artiklar som ändå skulle ha skrivits.

För att gå tillbaka till bannerannonser så är en av anledningarna till att de digitala tidningarna förlorar intäkter att läsarna börjat blockera annonser med “ad-blocker”, plug-ins som man har i webbläsaren och som känner av om det finns annonser på sidan. Ad-blockers gör så att annonsutrymmet blir tomt och läsaren slipper annonser i olika färger som kan distrahera läsningen. Baksidan är att publicisten får intäkter som baseras på antal visningar per annons, och om dessa då blockeras av läsarna så går publicisten miste om intäkter som behövs för att driva verksamheten. Ja, men det kan ju inte vara så många som använder adblcokers kanske du tänker nu? Jo, i vissa målgrupper är det en stor andel som använder adblockers. Dagens Media refererar till en studie av TNS som visar att det bland 80-talister är 36% som använder adblockers och bland 90-talister är det 46%. En sajt som riktar sig till de här målgrupperna riskerar att förlora nästan hälten av sina intäkter.

Det finns en stor intressekonflikt

Läsarnas önskan att få gratis och lättillgängligt material mot publicisternas behov av intäkter för att driva verksamheten.

Så vad gör man?

Det finns som sagt flera sätt att lösa detta på. Vissa sajter har valt att tillgängliggöra artiklar för allmänheten under en begränsad tidsperiod. Det blir dock otydligt för läsarna och begränsar läsarnas möjligheter att dela artiklar så att de får spridning under en längre period än den begränsade. De som ser delningen sent i kedjan av delningar kommer att mötas av en betalvägg. Självklart tycker jag att affiliatelänkar är en bra väg att gå, annars skulle jag inte jobba med affiliatemarknadsföring, men det finns lägen då de inte heller lämpar sig framförallt eftersom affiliatelänkar förutsätter att det går att genomföra ett köp eller en registrering online. Därför är affiliatelänkar ett bra komplementf för att få in intäkter, men det måste också finnas andra möjligheter för publicister att få intäkter och för annonsörer som inte säljer varor och tjänster online att ändå synas och möta sin målgrupp online. Tidningen Bild Zeitung har löst detta på två sätt, dels genom en så kallad “freemium”-modell där majoriteten av artiklarna är tillgängliga gratis men premiuminnehåll så som exklusiva intervjuer berättelser och bilder tillgängliggörs mot en kostnad. Samma har modell har exempelvis svenska Aftonbladet, men Bild Zeitung har också en teknologi som känner av annonsblockerare. Läsaren som har aktiverat annonsblockerare får en pop-up som uppmanar dem att antingen stänga av dessa för att ta del av tidningens artiklar gratis, eller att skriva upp sig för en prenumeration. Den läsare som endast vill läsa en eller ett par artiklar, efter att ha följt en länk eller sökt på nätet, kan då ta del av dessa artiklar gratis men får samtidigt tåla att det finns annonser på sajten. Orkar läsaren inte med en massa annonser så går det bra att köpa sig fri från dem. Själv tycker jag att det är en utmärkt lösning!

Vad tycker du om Adblockers? Använder du dem själv? Vilka lösningar skulle du vilja se för framtidens digitala tidningar? Kom gärna med tankar och åsikter!